Författare: Maegan Spooner
Bindning: Inbunden
Sidantal: 376
Förlag: Harper Teen
Utgiven: 2017
Betyg: 2 av 5
Beskrivning från Bokus:
"Beauty knows the Beast's forest in her bonesand in her blood. After all, her father is the only hunter whos ever come close to discovering its secrets. So when her father loses his fortune and moves Yeva and her sisters out of their comfortable home among the aristocracy and back to the outskirts of town, Yeva is secretly relieved. Out in the wilderness, theres no pressure to make idle chatter with vapid baronessasor to submit to marrying a wealthy gentleman. But Yevas fathers misfortune may have cost him his mind, and when he goes missing in the woods, Yeva sets her sights on one prey: the creature hed been obsessively tracking just before his disappearance. The Beast.Deaf to her sisters protests, Yeva hunts this strange creature back into his own territorya cursed valley, a ruined castle, and a world of magical creatures that Yevas only heard about in fairy tales. A world that can bring her ruin, or salvation. Who will survive: the Beauty, or the Beast? "
Min kommentar
Boken är på över 300 sidor och det är först närmare slutet som jag känner att något faktiskt händer. Allt innan känns... långsamt. Det är helt enkelt tråkigt, men välskrivet.
Det är mycket som händer inom karaktären men det är så många sidor som spenderas vandrande i skogen. Och kärleksdelen av boken känns inte heller så tilltalande. Eftersom karaktärsutvecklingen går så långsamt så känns det ologiskt att kärlek uppstår så fort. Och med fort så menar jag efter i stort sett 300 sidor. Innan dess är det en lång väntan på vad som ska ske. OM något ska ske.
Jag gillar inslaget av sagor, att det gjorts en retelling av Skönheten och Odjuret som var så annorlunda från originalet. Inga magiska inredningsdetaljer, ingen döende ros, en behövande familj beroende av Yeva (Beauty), förekomsten av vapen i en kvinnas händer osv. Det är mycket som skiljer den här boken från originalhandlingen och det är mycket tacksamt. Men jag ville ha mer, fortare.
"Kärlekstriangeln" med Solmir var fin på något sätt, den gav något fräscht till boken och sagan som behövdes. Ingen jobbig Gaston, utan känsliga Solmir. En kärlekshistoria som jag hellre läst mer om.
Nja, jag tog mig igenom den, men det gick långsamt.
Finns hos Bokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar