14 juli 2018

Världen utan dig - Jill Santopolo

Titel: Världen utan dig
Författare: Jill Santopolo
Originaltitel: The Light We Lost
Sidantal: 320
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2017
Förlag: Albert Bonniers
Betyg: 3,5 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Lucy och Gabe blir hejdlöst förälskade när de möts för första gången, den 11 september 2001. Efter terrorattacken bestämmer de sig båda för att inte kasta bort sina liv. Det som följer är en resa som för dem samman och sliter dem isär om och om igen under åren. När Gabe blir fotograf i Mellanöstern gör Lucy karriär, bildar familj och skapar sig ett liv i New York. Världen utan dig är en roman om kärlek, drömmar, begär, svartsjuka, svek och försoning. Om vad vi är villiga att offra för kärlek och om hur långt vi kan gå för att följa våra drömmar."

Min kommentar
Jag blev tipsad om den här för ett tag sedan, nu gav jag den en chans. Först blev jag så fångad av sättet att skriva, om melankolin och känslan av att hela tiden ifrågasätta val och vägar. Den där vetskapen att något är fruktansvärt fel, att det finns en anledning till att hela boken är skriven som en enda stor bekännelse. Någonstans längs vägen tröttnar jag lite, det blir helt enkelt för mycket ånger och tillbakablickar och funderingar på om man gjorde rätt val eller inte. Men att tröttna lite hindrade mig inte från att sträckläsa, jag plockade upp den och lade den i princip inte ifrån mig.

Vad är viktigast? Drömmar eller kärlek? Vems drömmar är viktigast? Vem ska offra vad och när? Vem ska ta konsekvenserna och hur? Vem har mest att förlora och vad är riskerna?

Det finns så mycket att diskutera i den här boken! Jag får nog göra en liten spoilerruta för er som också känner er diskussionssugna:
- Vad hände sedan? Det skulle jag vilja veta, gick hon tillbaka till Darren? Berättade hon? 
- Någon mer än jag som verkligen fick se den dåliga sidan av moderskapet och som fick en klump i magen av det? Hur Darren behandlar henne och hur mycket han förväntar sig av henne, det finns hos oss även idag eller hur? Modern förväntas vara den som vabbar mera, som jobbar kortare dagar, som städar och lagar mat och så vidare. Hur långt har vi kommit där? När jag ser mig omkring så tänker jag spontant att vi inte kommit så långt alls. 
- Gabe lämnade henne, valde sin karriär över henne, och ändå stannar hon där för honom? Det stör mig, hon borde verkligen ha lämnat honom i det förflutna. Men jag förstår det där med kärleken som är som ingen annan, att ingen annan kan mäta sig riktigt med den. Men jag hade inte förlåtit honom, hade du?
- Darren... allt känns så beräknande och det oroade mig att de inte kunde kommunicera klokt, att hon inte kunde vara ärlig med överraskningarna och att han aldrig riktigt tog hennes önskningar eller karriär på allvar. 
- Återigen Darren, vilken hemsk känsla det måste vara att ens fru har så mycket tankar på sitt ex och det känns så uppenbart att de är mer än bara vänner. 
- Otroheten… jag blev så ledsen på henne för den, att hon bara kunde göra så! Hon har ju sina barn och hon bara slänger allt åt skogen för "en natt som de från deras ungdom". Osympatisk karaktär. 
- Men visst blev jag ledsen på slutet, det är verkligen en tragisk kärlekshistoria. Vad hade alternativet varit om han överlevt? Någon "Happy Family" hade det ju aldrig blivit hur eller hur...
- Gabe offrade allt för sin dröm, bara för att sedan se att drömmen var bra ett tag. Men när det inte var roligt längre så hade han inga kvar. Lucy var med någon annan och hans mor hade dött, ingen partner hade han och inga nära vänner. Ingen förankring. Bara sin dröm. 

Den "lilla" spoilerrutan blev visst enorm.

Skrivsättet är intressant, karaktärerna känns verkliga och historien flyter på. Det finns sega bitar och jag är frustrerad bitvis. Både på karaktärerna, deras val och på hur historien fortskrider. Det gör det extremt svårt att sätta ett betyg. Men det är ändå en bok som jag känner att jag skulle kunna rekommendera, speciellt om man gillar kärlek som man inser aldrig kommer fungera men som man samtidigt aldrig kommer glömma. Det blir lite Moulin Rouge över det hela. Och vad hände sedan? Tragedin är där.

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

12 juli 2018

Antagningsbesked

Idag kommer antagningsbeskeden, efter mycket om och men så kom jag äntligen in på sidan. Jag har blivit antagen till så mycket! Det trodde jag aldrig, nu gäller det bara att välja...
Har ni sökt något? Kommit in? Något roligt på gång i höst? :)

11 juli 2018

Sammanfattning juni




Lästa böcker i juni:
När du gör som jag vill; en bok om påverkan - Henrik Fexeus
När mänskligheten var ett misslyckat hajbett från att bli svensk - Kari Melander
Dust - Hugh Howey
Skogsträdgården - Philip Weiss, Annevi Sjöberg
Cursed - Claire Farrell
Throne of Glass - Sarah J. Maas
A Court of Wings and Ruin - Sarah J. Maas
A Court of Frost and Starlight - Sarah J. Maas

Antal böcker: 8

Antal sidor: 3874

Den bästa boken var nog alla Maas böcker, måste jag välja en så får det nog bli A Court of Frost and Starlight. Den gav mig allt det där som jag ville ha mer av.

Månadens besvikelse var ingen bok om jag ska vara helt ärlig, alla gav väldigt mycket på sitt sätt så jag vill inte utnämna någon besvikelse denna månad.

Mest förvånande eller uppseendeväckande var Cursed, inte för att den var ovanligt bra utan för att jag blev så överraskad att det tog så lång tid innan jag insåg att jag gett mig in i en ganska mastig serie.

Summering
En sammanfattning som kom lite sent, många fler böcker än vad jag tänkt skulle ha blivit lästa och nattjobb som gått över förväntan. Det har varit en intressant månad på massor av sätt. Bådar gott inför framtiden, även om jag redan nu misstänker att det här var årets bästa läsmånad. 

Ditt liv och mitt - Majgull Axelsson

Titel: Ditt liv och mitt
Författare: Majgull Axelsson
Sidantal: 363
Bindning: Pocket
Utgiven: 2018
Förlag: Brombergs
Betyg: 5 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Omskakande roman om familjehemligheter, skuld och de som inte fick vara med när Sverige blev världsmästare i välfärd.

Märit kliver av tåget i Lund utan att själv förstå varför. Det är över femtio år hon senast var här och hon har inte längtat tillbaka en sekund. Hit kom hon som lovande läkarstuderande på 60-talet, en tid då folkhemmet växte och blomstrade. Men på Norra kyrkogården vittnar en massgrav om en annan verklighet. Här hamnade patienterna från Vipeholm, den stora anstalten för så kallade sinnesslöa strax utanför Lund. Det var där hennes bror gick under. Han som kallades Tok-Lars, Vidundret eller Haltelyttelasse. Vad var det som hände för alla dessa år sedan? Och vem bär egentligen skulden?

Ditt liv och mitt är en berättelse om en systers sökande efter sanning och upprättelse, om dem som inte fick vara med när svenska folket blev världsmästare i välfärd. En omskakande roman om hämnd, familjehemligheter och skuld."


Min kommentar
Jag läste boken för en bokcirkel, annars hade jag aldrig läst den här boken. Och det hade varit min förlust, helt klart. Den här boken var något helt annorlunda för mig och den lärde mig massor om "det svenska folkhemmet". Det finns så mycket med Sveriges historia som jag inte visste, så mycket att skämmas över och så mycket att lära av.
Jag ser sådana likheter mellan det dubbelliv som Märit lever med sin "andra person" och det dubbelliv många lever idag med sitt verkliga liv och sitt liv på sociala medier. När det där Samvetet finns där i bakhuvudet och påtalar ens hycklande eller lögner. Allt det där som så många lever med dagligen. När man väljer något i affären som man vet att man inte borde köpa, när man lägger upp en bild på Instagram som visar perfektion när allt annat är kaos.
Kajsa var avundsjuk på Märit, på hennes hem och familj. Men den hårda sanningen är ju att allt inte är så bra som det ser ut på utsidan, och image är så viktigt att de ofta täcker för varandra i familjen. Även om de inte tycker om varandra alls, även om de faktiskt hatar varandra. Och någon som kan skaka bilden av det svenska folkhemmet elimineras, även om Lars var älskad. Värnandet om bilden av ett perfekt hem är viktigare än allt annat. Det är därför bokens upplösning är så tillfredsställande.

Jag vet inte om Märit är dumdristig eller modig när hon börjar jobba på mentalsjukhus, när hon har en så stark inre röst som hon tillskriver en annan personlighet. Enligt hennes egen definition är hon inte så långt från anstalten själv? Hon har bara "mer självkontroll" än de andra, de som syns och de som "hämtas". Hon oroas ju så över att något ska synas när hon möter läkaren, eller "konungen" som hon ironiskt nog kallar honom samtidigt som hon förminskar honom när hon jämför honom med andra.

Boken var oroande och lärorik, varför diskuteras inte detta mer? Sveriges smutsiga historia kan behöva tas fram i dagsljuset i dagens politiska klimat. I en tid när man pratar om "ogräs" och att "skicka folk dit de hör hemma" så kan det här vara en påminnelse. En påminnelse om att om man inte skäms under tiden det sker så kommer man skämmas efteråt när allt kommer i perspektiv. Jag tycker Axelsson porträtterar detta på ett fantastiskt sätt och jag kan knappt vänta innan jag får sjunka ner i fler av hennes böcker.

Rekommenderas verkligen!

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

6 juli 2018

Dagen du förstörde allt - Linnea Dahlgren

Titel: Dagen du förstörde allt
Författare: Linnea Dahlgren
Sidantal: 245
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2018
Förlag: Vox by Opal
Betyg: 5 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Melanie och Kassandra har varit bästisar sen de var små. De behöver inga andra, de har ju varandra: Mellan och Kass. Något av det bästa de vet är att besöka Tidssmygen, en glänta i skogen där det känns som man kan resa i tiden. De reser till gemensamma minnen och till allt roligt de ska göra i framtiden. Så en tidig morgon vaknar Melanie av telefonen. Kassandra är död. Hon har tagit livet av sig. Nyheten drabbar Melanie som ett slag. Det kan inte vara sant, det måste vara ett misstag. Hur ska hon fortsätta leva? Mellan kan ju inte finnas utan Kass. Men så kommer hon på: Tidssmygen. Tänk om hon kan resa i tiden och få Kassandra att ändra sitt beslut.

En finstämd och gripande berättelse om sorg, vänskap och kampen för att leva vidare.
"

Min kommentar
Ni som följer mig på instragram har förstått att den här boken fått mig att gråta. Mycket. Fy så hemskt. Jag inbillar mig att de flesta känner någon som antingen tagit livet av sig, försökt göra det eller tänkt göra det men aldrig kommit dit. Kanske är den en själv, eller en familjemedlem eller en kompis. Så är det för mig i alla fall. Det kanske är därför som den här boken slår an extra hårt hos mig, som den kommer sådär plågsamt nära att jag bara gråter och gråter och gråter.

Språket är så vackert och ärligt, alla har sin egen röst och jag kan verkligen förstå sorgen, relatera till olika karaktärer på olika sätt. Den där vänskapen som är så tajt att inget kommer emellan. Jag kan nästan inte skriva något mer utan att börja gråta igen, så jag lämnar det där.

Jag rekommenderar boken, verkligen. Läs den där du vill och när du vill, ha näsdukar nära dock och var beredd på en känslostorm som kommer vara hos dig länge.

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

30 juni 2018

Läser just nu!


Jag håller på med Uprooted och det går lite långsamt för tillfället, jag har inte haft så mycket lästid. Boken är bra dock! 66 av 438 sidor lästa, 15% alltså. Hoppas på att få lite mer lästid snart så jag kan få fortsätta med den spännande läsningen!

Vad läser ni just nu?

28 juni 2018

Så många nya böcker, här är de!


En riktig trädgårdsklassiker har hittat hit i form av Självhushållning av John Seymour, jag är redan så taggad på att läsa den bara efter att ha bläddrat lite i den. Letters to the Lost handlar om en tjej som skriver brev till sin mamma, även efter morderns bortgång. Breven lämnar hon vid graven, och en dag börjar hon få svar. Svaren skrivs av en kille med många problem som helst vill vara någon anna. Spännande eller hur?

The Wicked Deep handlar om tre systrar som hemsöker en stad och tar icke ont anande män ner i havets djup, Every Woman for Herself handlar om en kvinna på jakt efter att hitta tillbaka till sig själv efter en skilsmässa och Words in Deep Blue handlar om en tjej som försöker gå vidare efter en bortgång i familjen. Ganska varierat eller hur?

The Surface Breaks är en Lilla Sjöjungfrun-retelling med feministiskt tema där sjöjungfrun vill slå sig fri från sin kontrollerande far och hitta sin egen röst i världen. Nattvakten var ett recensionsexemplar, jag vet inte så mycket om den men det ska bli spännande! Earthsea är en "must-read" som jag fått rekommenderad till mig i flera olika sammanhang, det ska bli väldigt spännande.

En oskyldig lögn är ännu ett recensionsexemplar som bara fanns i brevlådan helt plötsligt, det ska bli spännande att se vad den handlar om. Den är antagligen långt annorlunda än Omgiven av idioter som jag fick av en vän och som jag hört väldigt mycket blandade saker om. De tidigare nämnda böckerna skiljer sig nog ganska mycket från The Kiss of Deception där en kvinna vägrar passa in och därför lämnar sitt liv bakom sig, men först ska hon såklart orsaka lite tumult...

Vad säger ni? Någon ni läst eller kan rekommendera?

27 juni 2018

A Court of Frost and Starlight - Sarah J. Maas

Titel: A Court of Frost and Starligt
Författare: Sarah J. Maas
Serie: A Court of Thorns and Roses #4
Sidantal: 224
Bindning: Häftad
Utgiven: 2018
Förlag: Bloomsbury Publishing
Betyg: 5 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Narrated by Feyre and Rhysand, this story bridges the events in A Court of Wings and Ruin and the upcoming novels in the series.

Feyre, Rhys and their companions are still busy rebuilding the Night Court and the vastly changed world beyond. But Winter Solstice is finally near, and with it a hard-earned reprieve. Yet even the festive atmosphere can't keep the shadows of the past from looming. As Feyre navigates her first Winter Solstice as High Lady, she finds that those dearest to her have more wounds than she anticipated - scars that will have a far-reaching impact on the future of their court.
"

Min kommentar
Jag trodde serien var slut, men icke! Det fanns mer, och i slutet avslöjas att det kommer att komma ännu mer. Min inre fangirl hoppar av glädje, det kan vara så att det manifesterar sig på utsidan också, ganska mycket.

Jag njöt till 100% genom hela boken, att få lite mer vetskap kring vad som hände efter kriget är så välbehövligt. Inget är så enkelt som att allt blir frid och fröjd bara kriget är slut, det finns massor med skadade människor och små konflikter som hela tiden måste hanteras.

Boken var mycket kortare än jag väntat mig och utläst på bara några timmar, jag önskar att den varat längre. Men trösten är ju då att det ska komma fler böcker.

Spoilers (markera för att läsa):
- Redan från början så hoppades jag att Nesta skulle få åka till Illyrian warcamps, och nu verkar det som att det kommer att ske i nästa bok! Längtar så otroligt. 
- Det ska bli spännande att se vad som händer med Tamlin och Spring Court, han verkar redo att dö och ingen kommer hjälpa honom. Om inte Lucien och Rhys hjälps åt?
- Känns det inte lite som om Nesta är Cassians mate? 
- Det verkar som om Elain är intresserad av Azriel? Känner hon inte alls av the mating-bond? Konstigt om det bara är gubbarna som känner av det...
- Jag tycker att det är konstigt att de ska ha bebis nu, jag kan förstå hur de tänker men samtidigt undrar jag varför det måste vara så bråttom?

Rekommenderas, mycket!

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

25 juni 2018

A Court of Wings and Ruin - Sarah J. Maas

Titel: A Court of Wings and Ruin
Författare: Sarah J. Maas
Serie: A Court of Thorns and Roses
Sidantal: 720
Bindning: Häftad
Utgiven: 2017
Förlag: Bloomsbury Publishing
Betyg: 5 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Feyre has returned to the Spring Court, determined to gather information on Tamlin's manoeuvrings and the invading king threatening to bring Prythian to its knees. But to do so she must play a deadly game of deceit - and one slip may spell doom not only for Feyre, but for her world as well. As war bears down upon them all, Feyre must decide who to trust amongst the dazzling and lethal High Lords - and hunt for allies in unexpected places. In this thrilling third book in the #1 New York Times bestselling series from Sarah J. Maas, the earth will be painted red as mighty armies grapple for power over the one thing that could destroy them all. "

Min kommentar
Åh jösses. Jag kan inte fatta att jag väntade så länge med att läsa vidare, och ändå är jag ledsen att jag började så snart. Nu är det slut. Jag kan alltid läsa om hela serien, men det blir inte samma sak. Det finns en liten mellanbok och det ska komma en del spin-offs. Alltid något! Jag vill veta mer om Nesta, Cassian, Mor, Azriel och... Ja, listan kan göras hur lång som helst.

Det var riktigt bra, ett värdigt slut på en riktigt bra serie. Maas gör ingen besviken, hennes språk är engagerande och flyter så otroligt bra. Hon ger alla karaktärer liv och de känns genuina på sätt som jag bara önskar att andra författare också kunde lyckas med. Handlingen är alltid på väg någonstans, i den här boken är det mer politik än i de andra och det blir inte lika explosivt som tidigare. Men nu finns en psykologisk komponent istället, en som jag får Stephen King-känningar ifrån. Det är något som hetsar läsaren till att fortsätta, som ger hjärtklappning och som kommer riktigt nära. Jag hoppas att Maas längre fram ger sig in i skräck-genren, där tror jag att hon skulle kunna överraska och verkligen bli utmanad.

Feyre är en stark kvinnlig karaktär som jag verkligen gillar, hon är badass och sin egen. Hennes bakgrund finns alltid med henne och gör att jag som läsare kan förstå problemen och resonemangen från hennes perspektiv på ett annat sätt. Hennes planer var verkligen fantastiskt bra, jag skrattade rakt ut och jublade också. Som sagt, engagerande. Jag har varit lite påfrestande för mina nära, men de börjar vänja sig. De fnyser och skrattar, jag med, men åt helt olika saker.

Spoilers (markera för att läsa):
- Fy fasen vad beräknande det var av Feyre att spela ut Tamlin och Lucien mot varandra, att låtsas på det sättet. Sjukt uttänkt. 
- På tal om uttänkt, hela tiden i Spring Court var så kalkylerat och så fyllt av styrka att jag bara klappade händerna och såg ut som en säl. Så bra!
- Så skönt att Feyre och Rhys äntligen fick varandra, han är som man borde när hon är skadad från sitt förflutna. Även om han ibland är dum i huvudet han också. Men inte alls som Tamlin. I efterhand är det svårt att se vad jag gillade hos Tamlin, han är som alla andra kontrollerande män i romance-litteratur och de är djupt skadade individer. Här visar Maas det på ett helt fantastiskt sätt. 
- Så... Cassien och Nesta alltså? Mates? Då borde ju Azriel och Mor kunna gå vidare kan man tycka...

Jag känner mig helt utmattad, på ett positivt sätt. Boken fick en kram när jag var klar, ett löfte om att alltid få stanna kvar. Föralltid-hemmet är här.

Rekommenderas tokmycket.

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.