Trollbunden - Sylvia Day

Titel: Trollbunden
Författare: Sylvia Day
Originaltitel: Spellbound
Bindning: E-bok
Sidantal: 202
Förlag: HarperCollins
Utgiven: 2016
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"I den här katt-och-råtta-leken är allt en illusion, men passionen är så verklig som den kan bli.
Max Westin. Sex personifierad. Doften hängde i luften, hon kände det i hans närhet. Allt hos honom var lite grovt, lite strävt. En primitiv varelse. Precis som hon. Han höll hennes hand lite för länge och ögonen med de täta ögonfransarna avslöjade hans avsikter att ta henne. Att tämja henne.
Victoria. Hennes namn, bara ett ord, men uttalat med sådan äganderätt att hon nästan kände halsbandet runt sin hals. Det ligger i din natur, mumlade han med munnen nära hennes öra. Viljan att bli tagen.

Trollbunden är en sensuell berättelse om stark åtrå och het passion."

Min kommentar
Testade den här korta berättelsen av Day, hennes tidigare böcker har fått blandade omdömen av mig och den här kommer få något liknande.
Det är inte romantiskt med våldtäkt. Det är inte romantiskt med en kvinna som måste underkasta sig mannen i alla aspekter. Män som dominerar och styr kvinnor är inte sexiga. Totalt bottenbetyg för detta, precis som tidigare.
En del av storyn hade intressanta idéer, trollkarlar och trollkatter, Och några andra intressanta infallsvinklar om makt. Men katterna ät kvinnor som förväntas finnas till för sin trollkarl. På alla sätt han önskar. Kvinnliga sexslavar alltså. Fräscht. Nej tack.

Så egentligen är det här en sågning. Jag är trött på konceptet med kvinnor som är under Männen och som inte klarar sig utan honom. Det är sjukligt. Jag fortsätter läsa för hoppet är det sista som dör, Och jag vill verkligen hitta bra böcker inom den här genren. Men det har visat sig vara riktigt svårt. Gång på gång blir jag besviken. Men jag har inte gett upp än, Day må vara borträknad för gott men jag ska fortsätta leta!

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Dödsritten - Maggie Stiefvater

Titel: Dödsritten
Författare: Maggie Stiefvater
Originaltitel: The scorpio races
Sidantal: 335
Bindning: Inbunden
Förlag: BWahlströms
Utgiven: 2012
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Varje november går Scorpioloppet av stapeln på stranden nedanför Skarmouths vita klippor. Tusentals samlas för att se hästarna och havet som tvättar rent sanden från blod. Hästarna är capaill uisce: blodtörstiga vattenhästar och ryttarna måste kämpa för att hindra dem från att återvända till havet och ta ryttarna med sig ner i djupet. Vissa ryttare överlever. Andra gör det inte. Sean Kendrick, fyrfaldig vinnare av loppet, och Kate Puck Connolly, loppets första kvinnliga deltagare, ska tävla i år. Båda har mer att vinna och att förlora än någon annan ryttare någonsin haft. Men bara en kan segra"

Min kommentar:
Äntligen, jag gjorde det. Jag läste ut den. Det tog en evighet där en massa av-och-påande ingick och jag var tvungen att hel enkelt hoppa över en del kapitel bara för att det var så tråkigt.
Kan man då säga att jag verkligen läste boken? Om jag hoppade över vissa bitar? Det är helt upp till dig på andra sidan skärmen, det är nog en tolkningsfråga.
Vad jag i vilket fall vet är att jag inte tyckte om den här boken. Jag tyckte faktiskt att den var dålig.
Den var utdragen, tragisk, följde ingen dramaturgisk kurva och ja, den gav ingenting.
Idén var originell och jag hade höga förhoppningar, speciellt eftersom jag läst några böcker ur Steifvaters Mercy Fall-serie och gillat dem. Men i mina ögon föll den här boken platt.
Den fångade inte mitt intresse och jag kunde inte relatera till vare sig personerna eller händelserna.

Tråkigt och tragiskt sammanfattar nog vad jag tyckte om den här boken ganska bra.
Synd, den hade potential.

Finns på Adlibris, Bokus och CDON.

Hjärtats angelägenheter - Danielle Steel

Titel: Hjärtats angelägenheter
Författare: Danielle Steel
Originaltitel: Matters of the heart
Sidantal: 319
Bindning: Inbunden
Förlag: Damm
Utgiven: 2012
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris: 
"Vad gömmer sig bakom den perfekta fasaden?
Fotografen Hope Dunne lever ett stillsamt liv i sin loftlägenhet i New York. Hon letar varken efter kärlek eller spänning, men när hon flyger till London för att fotografera en framgångsrik författare hittar hon båda delarna.

Författaren Finn ONeill är en stjärna - världsvan och charmig. Han faller pladask för Hope och uppvaktar henne som hon aldrig har blivit uppvaktad förr. Hope sveps med i en romantisk dröm och när Finn bjuder in henne till sitt ståtliga irländska gods tycks bilden komplett. Men snart uppstår sprickor i fasaden. Oskyldiga lögner växer sig större, Finns svartsjuka tar sig våldsamma uttryck, och Hope upptäcker att hon faktiskt är rädd för mannen hon älskar. Det är något i Finns historia som inte stämmer, och för att ta sig ur hans grepp måste Hope ta reda på vad."

Min kommentar:
Danielle Steel målar upp en kvinna som är så perfekt i alla avseenden, så vacker, fantastisk, framgångsrik och förstående att jag inte vet var jag ska ta i vägen. För herregud, alla människor har brister! Och snart kommer jag på vad det är, hon är dum i huvudet. Ja, jag är ledsen att säga det men det finns ingen anledning att gå på tå kring det hela. Det finns helt enkelt inget snällt sätt att säga det.
Den här tjejen, Hope, blir tillsammans med Finn och har överseende med alla hans idiotiska påhitt. Allt från hans stalkerliknande beteende i början till att han tvingar henne att bli gravid och att isolera sig med honom. Från första sidan som jag hör talas om honom så ogillar jag honom skarpt, jag följer inte alls med i romansen som Hope känner, jag ser bara hans brister och tycker att hon är dum som inte ser det.
Det hade kunnat fungera för mig med berättelsen om inte det hade stått i början av boken att "En sociopat är en människa som förgör dig, utan hjärta, utan samvete, utan att ens tänka sig för [...]". Så man vet helt enkelt att han kommer att vara ett svin innan berättelsen ens har börjat.
300 sidor säger jag bara. Med resande, jobb, relation (i singularis mestadels) och psykisk ohälsa. För att klara av att läsa ut boken var jag tvungen att hoppa över en hel del sidor och bara läsa det viktigaste. Det var helt enkelt så utdraget och.. ja dåligt faktiskt.
Boken, tror jag, hade kunnat ha potential, men det är så mycket som blir förstört! Som blir utdraget och som inte går att relatera till. Jag hade haft mycket mer förståelse för Hope om man hade gjort lite som Kinsella gör med kvinnorna i sina böcker, alltså förser dem med en del brister så att de verkar mer mänskliga.
Och (spoiler) : Hur kunde han bara låta henne gå? Så besatt som han var borde han väl ha följt efter henne och gett henne ett helvete? Vad hindrade honom? Men nej, där tog historien bara slut. Det kändes inte det minsta trovärdigt...
En liten språklig fundering, säger man att man bor i Irland eller på Irland? Jag skulle säga på, men i boken säger de i, det är bara något som kan störa mig lite.

Nej, jag rekommenderar verkligen inte den här boken alls. Inte till någon (såvida man inte är ute efter att totalsåga en bok). Ledsen Steel! Den förra var bra, men den här var en flopp.

Vill du ändå bilda dig en egen uppfattning så finns boken på Adlibris, Bokus och CDON.

Strindbergs stjärna - Jan Wallentin

Titel: Strindbergs stjärna
Författare: Jan Wallentin
Sidantal: 470
Bindning: Inbunden
Förlag: Albert Bonniers
Utgiven: 2010
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Ett lik som visar sig vara hundra år gammalt hittas i en gruvgång i Dalarna. Liket håller ett kors i ett krampaktigt grepp i sin hand.

Så långt kan Jan Wallentins Strindbergs stjärna påminna om vilken svensk korv med bröd-deckare som helst. Men när det visar sig att korset är en del av en nyckel, där den andra delen utgörs av en stjärna, och att denna nyckel öppnar nedgången till underjorden, där en närmast metafysisk kunskap ligger förborgad - ja, då förstår man att detta är en äventyrsroman av ett mer ovanligt slag.

Lägg till det historien om att kors och stjärna en gång hittades av Sven Hedin i Mongoliet, skickades till August Strindberg i Paris för alkemistisk analys, som i sin tur skickade dem till sin brorson Nils, som kom på att stjärna och kors kunde hettas upp och på så sätt projicera en tredimensionell bild över var denna nedgång i underjorden befinner sig, och att Andrée-expeditionen i själva verket sattes i verket för att hitta dit - då har ni en läsare som sitter rakt upp i stolen och andlöst läser vidare, och en berättelse som på ett magiskt sätt suddar ut gränsen mellan verklighet och fantasi, mellan historia och skönlitteratur.

Denne läsare får också en mycket märklig huvudperson till ciceron: Don Titelman, historiker med drogproblem som gjort sin farmors erfarenheter från andra världskrigets utrotningsläger till sina egna mardrömmar. Det finns en stark närvaro av 1900-talets stora traumata i romanen, inte bara förintelsen, utan också fasan i första världskrigets skyttegravar."

Min kommentar
Jag har hört så himla mycket dåligt om den här boken, har nog inte mött någon som faktiskt tyckte att den var bra. Så man kan ju säga att mina förväntningar var minst sagt låga. Jag hade hört att detta skulle vara en svensk Dan Brown, det var huvudanledningen till att jag trots allt läste den.

Men trots detta så måste jag säga att jag tycker att boken börjar bra, med lite drag och lite spänning (även om jag kan irriteras över hur texten är upplagd/disponerad, det känns lite hackigt). Jag var mycket övertygad om att jag var en av dem som faktiskt skulle kunna gilla den här boken!
Men det hela faller platt på flera saker:
-Hur kan Don lita på Eva bara sådär? Han vet inget om människan och med en så teknisk syster så borde hon väl ha kunnat hitta lite mer information om Eva kan man tycka?
-Osannolikheten i allting, jag blir aldrig övertygad så som jag kan bli med en Dan Brown.
-Verklighetsförankringen, som ofta känns bristfällig och därför är vi tillbaka vid något osannolikt.
-Karaktärerna, Don verkar ju inte klara av att säga nej och Eva vill inte få klackarna smutsiga. Sarah/Hex.. Var ska man börja med henne? Hur många har en sådan syster? Känns som om att Don inte är den han säger att han är han heller. Vi ska inte ens börja prata om Elena eller "paddan"...
-Sammanhanget och översikten, jag får inte grepp om allting. En kombination av det ovanstående blir en enda röra.

Sen skulle jag vilja påpeka bristen i de där riktiga spänningshöjningarna som jag tycker att Brown är så bra på.  De saknas liksom här, vilket är himla trist. Inte ens när saker och ting sprängs så känner jag pulshöjningen.

Jag gillar egentligen inte att följa med strömmen, men i det här fallet måste jag sälla mig till dem som sågade den här boken. Jag gillade den i början, det kändes lite spännande och ovanligt. Men sen gick det bara utför.

Rekommenderas alltså inte. Men vill man ändå skapa sig en egen uppfattning, som jag gjorde, så finns den hos Adlibris, Bokus och CDON.

Rekordvinnaren - Pieter Tham

Titel: Rekordvinnaren
Författare: Pieter Tham
Sidantal: 318
Bindning: Inbunden
Förlag: Bladh by Bladh
Utgiven: 2012
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Vem vill bli miljonär?
Vem har inte någon gång drömt om att vinna högsta vinsten? Jacob Niller gjorde det, och inte nog med det - han blev mångmiljonär flera gånger om. Men drömmen förvandlades snabbt till en mardröm

Jacob Niller är nöjd med sin lugna vardag. Han har just fått ett alldeles lagom stort avgångsvederlag efter tjugo år på Handelsbanken och njuter ett stilla liv vars händelselösa epicentrum är våningen i Gamla stan. Där, fjärran från vimlets yra, smuttar han nöjt på sin dagliga dos rödvin. Det mest spännande i hans liv är den månatliga golftävlingen med herrkompisarna.

En vårmorgon ringer telefonen vinstambassadören på Svenska Spel presenterar sig. Aningen motvilligt inser Jacob Niller när den första chocken lagt sig, att han just blivit en kvarts miljard rikare

I samma stund börjar problemen. Det som till en början ser ut som en lovande kärleksaffär på nätet, utvecklar sig till närkontakt med maffian, grovt bedrägeri, och kidnapping

Vem sade att pengar leder till lycka?"

Min kommentar
Pronto kontaktade mig och undrade om jag ville testa på en annorlunda läsupplevelse. Vad säger man till sånt? Jo, tack såklart!
Läsupplevelsen bestod i att jag fick ett exemplar av boken "Rekordvinnaren" fast med ett omslag där mitt namn stod med, där det stod att jag hade vunnit storvinsten.
So far so good, kändes ganska häftigt att se sitt eget namn på en bok sådär!
Men i min fåfänga över att ha sett mitt eget namn på boken så trodde jag att de kanske ändrat i boken så att jag även var med som en karaktär i boken (det hade verkligen varit en läsupplevelse utöver det vanliga!), men jag hade inte den turen.

Istället får jag läsa om en storvinnare som får medierna mot sig och om en bedragare som ska utnyttja situationen bland annat, det är spännande men jag skulle inte ha valt att läsa den här boken om jag fick välja själv. Jag kan inte relatera till karaktärerna (även om mitt namn står på vinnarbrevet på framsidan) och tack vare det så känns berättelsen tråkig och tragisk. Den var helt enkelt inte i min smak.

Men jag fick en trisslott, vilket kändes lite läskigt efter man läst boken. Att vinna storvinsten känns inte längre lika lockande. Och brevet från Vita Stjärnan skrämde mig verkligen, så läsupplevelsen blev onekligen spännande!

Läs även recensionen av samma bok och koncept på Tessansbokblogg, hennes recension är mycket läsvärd då vi delar mycket av åsikterna kring just den här boken.

Men tack ändå Pronto för upplevelsen!

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON. 

Drömmarnas sjö - Kim Edwards

Titel: Drömmarnas sjö
Författare: Kim Edwards
Originaltitel: The lake of dreams
Sidantal: 414
Bindning: Inbunden
Förlag: Bra böcker
Utgiven: 2012-03
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris: 
"Efter flera år i Japan återvänder Lucy Jarett hem till sin mor och sitt barndomshem på USA:s östkust. Den gamla trävillan vid sjöns strand ruvar på många hemligheter och Lucy inser att hon inte alls har kommit över sin fars död, även om det är tio år sedan han drunknade under en fisketur.

Hon upptäcker också att hennes första kärlek, Keegan Fall, fortfarande bor kvar i den lilla staden. Han är nu en skicklig glaskonstnär och Lucy kan inte låta bli att dras till honom. En sen kväll när Lucy går omkring i sitt gamla barndomshem, hittar hon ett låst utrymme i en fönsternisch. Där finns en samling gamla saker, tidningsklipp och politiska pamfletter. Hon forskar vidare och upptäcker att hennes släkt har en helt annan historia än vad hon hittills trott."

Mina kommentarer
Jag höll på att lägga ifrån mig boken efter bara ett par sidor, den var så tråkig.
Jag trodde inte att man fick böja verbet simma till sam, men det fick man tydligen så tji fick jag!
Det var något som jag hunnit irritera mig på innan jag fått reda på fakta.
På ren beslutsamhet läste jag vidare.
120 sidor in i boken ville jag lägga av, det var tråkigt och fångade mig inte det minsta. Så jag tog en liten paus och slog emellan med lite annat.
När jag tog upp boken igen så läste jag på ren envishet, jag försökte verkligen intressera mig för alla fönster och släkthistorien, men nej, det gick så långsamt!
Jag kände att inget kom fram till sin fulla pontential, faderns död och Roses mystiska liv. Det blev många namn och årtal, men jag tröttnade liksom på att hålla ordning på allt.
Ungefär 230 sidor tog det innan jag fastnade något i handlingen, men då var det inte så mycket kvar av boken...

Men! Den resterande delen av boken var fin och hade ett vackert budskap, och var faktiskt ganska intressant när det kom till alla breven.
Boken hade också ett genomgående vackert språk.
Och författarinnan ska ha en stor eloge för att hon gjorde mig mycket tacksam över att jag blivit född i den tid jag blev.
Men nej, ändå blev det ingen favorit.

Finns hos Adlibris, CDON och Bokus.

Förbjuden kärlek - Sharon Kendrick

Titel: Förbjuden kärlek
Författare: Sharon Kendrick
Originaltitel: The forbidden innocent
Sidantal: 197
Bindning: Pocket
Utgiven: 2012
Förlag: Harlequin
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Förbjuden kärlek

Den gåtfulle aristokraten...
När den unga Ashley Jones står framför det palatsliknande huset är hon på vippen att vända om. Och inte blir det lättare när hon möter sin nye arbetsgivare – den mäktige och gåtfulle ägaren till egendomen: författaren Jack Marchant. Ashley är i desperat behov av jobbet, men kommer hon verkligen att passa som hans assistent?

… och hans stora hemlighet.

Trots sina olikheter inleder Ashley och Jack ett nära samarbete. Men Jack avslöjar ingenting om sig själv och Ashley märker snart att han är plågad av något i sitt förflutna. En vänskaplig kyss i ett svagt ögonblick leder snart till ett passionerat förhållande – en affär lika hemlig som förbjuden."

Min kommentar

Nu har jag läst min första Harlequin, och vad ska jag säga? Så här långt är jag inte imponerad. Den här boken var en exakt kopia av Jane Eyre fast med lite modernare uttryck, omgivning och några små ändringar. Annars var allt detsamma från den mörke mannen till den unga kvinnan med ett trist förflutet. 

De möts till och med på en mörk skogsväg där han kommer till häst, ramlar av för att hästen blir rädd för henne och så vidare och så vidare. Ringer det en klocka?

Det kanske var meningen att det skulle vara en modern Jane Eyre + en hel del sexuella scener, men för mig som är väldigt förtjust i Jane Eyre som den är så var det här inte någon höjdare. 

Men om man ska säga något positivt så gick den i alla fall fort att läsa och den är billig om man får för sig att köpa den. 

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON. 

Arvtagaren - Christopher Paolini

Titel: Arvtagaren
Författare: Christopher Paolini
Originaltitel: Inheritance
Serie: Eragorn #4
Sidantal: 912
Bindning: Pocket
Utgivning: 2012
Förlag: Månpocket
Betyg: 1 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"För inte så länge sedan var Eragon, drakryttaren, inget annat än en fattig bondpojke, och hans drake Saphira endast en blå sten i skogen. Nu vilar en hel civilisations öde på deras axlar.

Många månader av träning och slag har fört med sig både segrar och hopp, men också hjärtslitande förluster. Dessutom väntar fortfarande den svåraste utmaningen: de måste möta Galbatorix. Och när de gör det måste de vara starka nog att besegra honom. För om inte de kan, kan ingen. En andra chans existerar inte.

Ryttaren och hans drake har kommit längre än någon vågat hoppas. Men kan de övervinna den ondskefulla kungen och återinföra rättvisan i Alagaësia? Och till vilket pris?"

Min kommentar
Den låter spännande, men jag hoppade ärligt talat över bitar av boken. Det var helt enkelt alldeles för mycket, för långsökt och för långsamt.
Ja, Paolini fick med allting som han hade tänkt, PRECIS ALLT. Men om det var en bra idé? Knappast, han fick pussla ihop allt så gott han kunde men det blev inget vidare, det kändes sökt och som om att berättelsen anpassades efter annat än vad själva berättelsen egentligen handlade om från början.
Helt enkelt ingen höjdare. Men jag valde att läsa den av en anledning och förstår att andra vill göra detsamma och bilda sig en egen uppfattning. Så:

Beskrivning från Adlibris, Bokus och CDON.