Titel: A Court of Mist and Fury
Författare: Sarah J. Maas
Serie: A Court of Thorns and Roses #2
Sidantal: 626
Bindning: Häftad
Utgiven: 2016
Förlag: Bloomsbury
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Feyre survived Amarantha's clutches to return to the Spring Court - but at a steep cost. Though she now has the powers of the High Fae, her heart remains human, and it can't forget the terrible deeds she performed to save Tamlin's people. Nor has Feyre forgotten her bargain with Rhysand, High Lord of the feared Night Court. As Feyre navigates its dark web of politics, passion, and dazzling power, a greater evil looms - and she might be key to stopping it. But only if she can harness her harrowing gifts, heal her fractured soul, and decide how she wishes to shape her future - and the future of a world cleaved in two."
Min kommentar
Feyre alltså, vilken karaktär! Jag har inte nog med ord för att beskriva hur badass hon är. Hur hon kommer fram till att män som låser in för att "skydda" och använder kontroll som ett sätt att visa kärlek egentligen är rövhål (Fifty shades - en känga åt det hållet). Hon bryter sig fri och räddar andra, räddar män och räddar sig själv. Hon är sin egen och är jävligt badass utan andra. Ja, det finns de som hjälper en hel del men i slutet av dagen är det ändå hon som räddar och inte tvärt om.
Hennes insikter om mannen som betedde sig så illa och kallade det kärlek är så uppfriskande att jag måste ge boken 5 av 5 bara för det. För att den tittar på ett rådande ideal och ser hur sjukt det är. Vad är det för kärlek som inte ser när den andra parten mår riktigt dåligt? Som ignorerar ett nej?
Citat från sidan 296;
Relationer har en hel del ge och ta, kompromisser. Men den ena parten ska inte alltid vara den som ger, den som får kompromissa. Den här boken gör det plågsamt tydligt och jag kan inte nog poängtera hur viktigt jag tycker att det är.
Handlingen är så spännande, hela tiden vill jag ha mer och ibland måste jag lägga boken ifrån mig för att det är så intensivt. I slutet blev boken lite lång, men så är 600 sidor ganska maffig läsning.
Språket i boken är för övrigt helt fantastiskt, lagom målande beskrivningar som tar mig till andra världar. Konversationer som känns genuina och en handling som inte bråkar med karaktärernas integritet.
Feyre är fantastisk. Helt enkelt amazing.
Hennes insikter om mannen som betedde sig så illa och kallade det kärlek är så uppfriskande att jag måste ge boken 5 av 5 bara för det. För att den tittar på ett rådande ideal och ser hur sjukt det är. Vad är det för kärlek som inte ser när den andra parten mår riktigt dåligt? Som ignorerar ett nej?
Citat från sidan 296;
"Yes, he'd fought for me - but I'd fought harder for him."
Relationer har en hel del ge och ta, kompromisser. Men den ena parten ska inte alltid vara den som ger, den som får kompromissa. Den här boken gör det plågsamt tydligt och jag kan inte nog poängtera hur viktigt jag tycker att det är.
Handlingen är så spännande, hela tiden vill jag ha mer och ibland måste jag lägga boken ifrån mig för att det är så intensivt. I slutet blev boken lite lång, men så är 600 sidor ganska maffig läsning.
Språket i boken är för övrigt helt fantastiskt, lagom målande beskrivningar som tar mig till andra världar. Konversationer som känns genuina och en handling som inte bråkar med karaktärernas integritet.
Feyre är fantastisk. Helt enkelt amazing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar