Titel: To Kill a Kingdom
Författare: Alexandra Christo
Sidantal: 368
Bindning: Häftad
Utgiven: 2018
Förlag: Hot Key Books
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Dark and romantic YA fantasy for fans of Sarah J Maas - about the siren with a taste for royal blood and the prince who has sworn to destroy her. Princess Lira is siren royalty and the most lethal of them all. With the hearts of seventeen princes in her collection, she is revered across the sea. Until a twist of fate forces her to kill one of her own. To punish her daughter, the Sea Queen transforms Lira into the one thing they loathe most - a human. Robbed of her song, Lira has until the winter solstice to deliver Prince Elian's heart to the Sea Queen or remain a human forever.
The ocean is the only place Prince Elian calls home, even though he is heir to the most powerful kingdom in the world. Hunting sirens is more than an unsavoury hobby - it's his calling. When he rescues a drowning woman in the ocean, she's more than what she appears. She promises to help him find the key to destroying all of sirenkind for good. But can he trust her? And just how many deals will Elian have to barter to eliminate mankind's greatest enemy? "
Min kommentar
En mytologisk varelse som lockar män till sin undergång i havet, som är en kallblodig mördare utan ånger. Bara att börja läsa eller hur?
Sträckläsning på hög nivå och något hände i stort sett hela tiden. Ironiskt nog är den enda utdragna biten den som hela boken hintat om ska komma, det är det enda negativa med hela boken. Jag gillade karaktärerna, historien och hur mycket liknelser som kunde göras till Lilla Sjöjungfrun. Fast på ett mörkare sätt såklart. De olika världarna, deras kunskaper och egenskaper samt de olika varelserna i dem är förtrollande. Jag hade velat veta mer, läsa mer. Det känns som om det finns fler historier att berätta.
Flytet i texten är skönt för läsaren och jag kunde nästan inte lägga den ifrån mig. Ni vet när man bara längtar efter att få fortsätta? Så hade jag det med den här.
Alexandra Christo har en till bok på gång som förväntas släppas 2019, det ska vara en "Gangster fantasy". Det ser jag verkligen fram emot.
Rekommenderas!
Finns hos Bokus, Adlibris och CDON.
24 juli 2018
20 juli 2018
Hon som vandrar - Samar Yazbek
Titel: Hon som vandrar
Författare: Samar Yazbek
Originaltitel: Al Macha'a
Sidantal: 205
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2017
Förlag: Ordfront
Betyg: 4 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Rima sitter fastbunden i ett litet rum i Damaskus, oförmögen att göra annat än att vänta. Hela livet har hon fångats in, och hennes ben som aldrig kan sluta vandra, har fjättrats. Men om flickan förr hölls fången av moderns oro över att hon skulle springa sin väg, så är det nu något värre som har tagit makten över henne. I Syrien hörs krigs mullret allt högre, så högt att även oskyldiga mödrar dör och unga flickor hamnar i avgrunden.
Rima förstår sig inte på våldet omkring henne, kan inte ta in det hon ser utan fortsätter att söka efter skönheten i livet. Och lika rastlösa som hennes ben är, lika beslutsamt strejkar hennes tunga. För att betvinga sin rädsla och maktlöshet i det låsta rummet skriver hon istället ned sin historia.
Hon som vandrar är en gripande och surrealistisk roman som för läsaren närmare en förståelse av fasorna i krigets Syrien och som leder tankarna till Nawal El Saadawis skildringar av förtryckta flickor och kvinnor."
Min kommentar
Den här boken skulle jag inte ha plockat upp om det inte var för att jag hade en punkt på min kaosutmaning som hette "En bok av en kvinnlig, syrisk författare". Och inte heller om inte bibliotekarien varit så snäll och hjälpt mig hitta den. Så omständigheterna är speciella, kan man väl påstå.
Hur som helst. Jag lånade boken på vinst och förlust och hade ingen aning om vad den handlade om. Men det handlar om kriget, från en möjligtvis något förståndshandikappad och mycket intelligent individ. Naiva funderingar hos den här människan blandas med stunder av absolut och rå klarhet, för att sedan blandas ut med mycket tankar kring färg och form. Språket är alldeles säreget och jag kan förstå att författarens böcker blivit populära i Frankrike, jag förknippar nämligen stilen med den hos franska författare jag stött på tidigare.
Det är beklämmande att bevittna ett krig från en som inte förstår, som ser allt från ett alldeles eget perspektiv och som är så utsatt. Utan någon som beskyddar henne är hon förlorad. Hon har sina talanger och hade hon bara varit i ett annat land, eller en annan tid, så hade hon kunnat få utforska de talangerna till fullo. Men så är inte fallet. Dels för att det är krig och dels för att hon är kvinna. Det finns stora sorger kopplade till flera aspekter och jag slås av att jag bör vara mycket glad över de privilegier som finns för alla individer i Sverige. Att det finns en så stor uppskattning för de som inte viker sig för sina problem, utan som reser sig över dem på sitt eget sätt.
Att få en gasattack illustrerad för sig så som Yazbek gör det, det är verkligen något som berör. Språket är otroligt rörigt och jag stör mig ofta på hoppen och sidospåren som kommer precis hela tiden. Men de hör också ihop med karaktärens oförmåga att fokusera. Men de där sidorna som gasattacken berättas på, då är jag klistrad. Läser med fasa och känner verkligen realiteten i att "upp, för gasen är tung. Ner, för bomberna tar hårdast överst i husen". Vi har sådan jävla tur som inte behövt vara i en sådan situation.
Jag rekommenderar den här boken, för alla som vill ha något annorlunda och som kan stå ut med sidospår och en rörig text.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Samar Yazbek
Originaltitel: Al Macha'a
Sidantal: 205
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2017
Förlag: Ordfront
Betyg: 4 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Rima sitter fastbunden i ett litet rum i Damaskus, oförmögen att göra annat än att vänta. Hela livet har hon fångats in, och hennes ben som aldrig kan sluta vandra, har fjättrats. Men om flickan förr hölls fången av moderns oro över att hon skulle springa sin väg, så är det nu något värre som har tagit makten över henne. I Syrien hörs krigs mullret allt högre, så högt att även oskyldiga mödrar dör och unga flickor hamnar i avgrunden.
Rima förstår sig inte på våldet omkring henne, kan inte ta in det hon ser utan fortsätter att söka efter skönheten i livet. Och lika rastlösa som hennes ben är, lika beslutsamt strejkar hennes tunga. För att betvinga sin rädsla och maktlöshet i det låsta rummet skriver hon istället ned sin historia.
Hon som vandrar är en gripande och surrealistisk roman som för läsaren närmare en förståelse av fasorna i krigets Syrien och som leder tankarna till Nawal El Saadawis skildringar av förtryckta flickor och kvinnor."
Min kommentar
Den här boken skulle jag inte ha plockat upp om det inte var för att jag hade en punkt på min kaosutmaning som hette "En bok av en kvinnlig, syrisk författare". Och inte heller om inte bibliotekarien varit så snäll och hjälpt mig hitta den. Så omständigheterna är speciella, kan man väl påstå.
Hur som helst. Jag lånade boken på vinst och förlust och hade ingen aning om vad den handlade om. Men det handlar om kriget, från en möjligtvis något förståndshandikappad och mycket intelligent individ. Naiva funderingar hos den här människan blandas med stunder av absolut och rå klarhet, för att sedan blandas ut med mycket tankar kring färg och form. Språket är alldeles säreget och jag kan förstå att författarens böcker blivit populära i Frankrike, jag förknippar nämligen stilen med den hos franska författare jag stött på tidigare.
Det är beklämmande att bevittna ett krig från en som inte förstår, som ser allt från ett alldeles eget perspektiv och som är så utsatt. Utan någon som beskyddar henne är hon förlorad. Hon har sina talanger och hade hon bara varit i ett annat land, eller en annan tid, så hade hon kunnat få utforska de talangerna till fullo. Men så är inte fallet. Dels för att det är krig och dels för att hon är kvinna. Det finns stora sorger kopplade till flera aspekter och jag slås av att jag bör vara mycket glad över de privilegier som finns för alla individer i Sverige. Att det finns en så stor uppskattning för de som inte viker sig för sina problem, utan som reser sig över dem på sitt eget sätt.
Att få en gasattack illustrerad för sig så som Yazbek gör det, det är verkligen något som berör. Språket är otroligt rörigt och jag stör mig ofta på hoppen och sidospåren som kommer precis hela tiden. Men de hör också ihop med karaktärens oförmåga att fokusera. Men de där sidorna som gasattacken berättas på, då är jag klistrad. Läser med fasa och känner verkligen realiteten i att "upp, för gasen är tung. Ner, för bomberna tar hårdast överst i husen". Vi har sådan jävla tur som inte behövt vara i en sådan situation.
Jag rekommenderar den här boken, för alla som vill ha något annorlunda och som kan stå ut med sidospår och en rörig text.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
19 juli 2018
Leah on the Offbeat - Becky Albertalli
Titel: Leah on the Offbeat
Författare: Becky Albertalli
Serie: Creekwood #2
Sidantal: 354
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2018
Förlag: Balzer Bray
Betyg: 3,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"When it comes to drumming, Leah Burke is usually on beat - but real life isn't always so rhythmic. An anomaly in her friend group, she's the only child of a young, single mum, and her life is decidedly less privileged. And even though her mom knows she's bisexual, she hasn't mustered the courage to tell her friends - not even her openly gay BFF, Simon.
So Leah really doesn't know what to do when her rock-solid friend group starts to fracture in unexpected ways. With prom and college on the horizon, tensions are running high. It's hard for Leah to strike the right note while the people she loves are fighting-especially when she realizes she might love one of them more than she ever intended."
Min kommentar
Jag sträckläste den här boken, när jag väl plockat upp den så kunde jag inte lägga den ifrån mig. Bara det genererar ju minst en 4:a i betyg. Men sen då? Historien har ett bra flyt och alla karaktärer är verkligen speciella, de är mänskliga, jobbiga och roliga på sina alldeles egna sätt. Jag gillar att det finns flera olika sexuella inriktningar bland karaktärerna, att det görs så vanligt och självklart på ett sätt som jag gärna ser i fler böcker.
Men... det finns ett men. Jag kan inte med Leah, huvudkaraktären. Jag förstår att det är meningen att man ska tycka lite synd om henne. Men jag köper det inte. Okej, hennes familj är inte den rikaste och hon är överviktig. So what? Det kan hon inte vara ensam om på hela skolan? Hon har hur många kompisar som helst verkar det som, hon är dessutom grym på både trummor och att rita. Hon är helt enkelt för bra för att vara sann. Lite av en superhjälte, fast utan cape. Det stör mig. Kanske mer på ett personligt plan än något annat, jag är inte helt säker och kommer behöva fortsätta analysera det här ett tag framöver.
Och kärlekshistorien... hm... Leah har varit svinig mot människan länge, men denne är fortfarande intresserad? Det känns lite jobbigt att läsa. Det finns fler sådana passager i boken som inte känns helt okej, men jag kan inte rada upp allihopa för det tror jag kommer förstöra läsupplevelsen för er andra. Jag tror att jag skyller lite på Elaine Eksvärd här, på hennes uppmaning om att om något får dig att känna dig obekväm så stanna upp och fundera över vad det var. Och det fanns en del stunder som det i den här boken. Det gör mig så kluven till vad jag faktiskt ska tycka.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Becky Albertalli
Serie: Creekwood #2
Sidantal: 354
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2018
Förlag: Balzer Bray
Betyg: 3,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"When it comes to drumming, Leah Burke is usually on beat - but real life isn't always so rhythmic. An anomaly in her friend group, she's the only child of a young, single mum, and her life is decidedly less privileged. And even though her mom knows she's bisexual, she hasn't mustered the courage to tell her friends - not even her openly gay BFF, Simon.
So Leah really doesn't know what to do when her rock-solid friend group starts to fracture in unexpected ways. With prom and college on the horizon, tensions are running high. It's hard for Leah to strike the right note while the people she loves are fighting-especially when she realizes she might love one of them more than she ever intended."
Min kommentar
Jag sträckläste den här boken, när jag väl plockat upp den så kunde jag inte lägga den ifrån mig. Bara det genererar ju minst en 4:a i betyg. Men sen då? Historien har ett bra flyt och alla karaktärer är verkligen speciella, de är mänskliga, jobbiga och roliga på sina alldeles egna sätt. Jag gillar att det finns flera olika sexuella inriktningar bland karaktärerna, att det görs så vanligt och självklart på ett sätt som jag gärna ser i fler böcker.
Men... det finns ett men. Jag kan inte med Leah, huvudkaraktären. Jag förstår att det är meningen att man ska tycka lite synd om henne. Men jag köper det inte. Okej, hennes familj är inte den rikaste och hon är överviktig. So what? Det kan hon inte vara ensam om på hela skolan? Hon har hur många kompisar som helst verkar det som, hon är dessutom grym på både trummor och att rita. Hon är helt enkelt för bra för att vara sann. Lite av en superhjälte, fast utan cape. Det stör mig. Kanske mer på ett personligt plan än något annat, jag är inte helt säker och kommer behöva fortsätta analysera det här ett tag framöver.
Och kärlekshistorien... hm... Leah har varit svinig mot människan länge, men denne är fortfarande intresserad? Det känns lite jobbigt att läsa. Det finns fler sådana passager i boken som inte känns helt okej, men jag kan inte rada upp allihopa för det tror jag kommer förstöra läsupplevelsen för er andra. Jag tror att jag skyller lite på Elaine Eksvärd här, på hennes uppmaning om att om något får dig att känna dig obekväm så stanna upp och fundera över vad det var. Och det fanns en del stunder som det i den här boken. Det gör mig så kluven till vad jag faktiskt ska tycka.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
16 juli 2018
Simon vs. the Homo Sapiens Agenda - Becky Albertalli
Titel: Simon vs. the Homo Sapiens Agenda
Författare: Becky Albertalli
Serie: Creekwood #1
Sidantal: 310
Bindning: Häftad
Utgiven: 2015
Förlag: Balzer Bray
Betyg: 4,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Straight people should have to come out too. And the more awkward it is, the better. Simon Spier is sixteen and trying to work out who he is - and what he's looking for. But when one of his emails to the very distracting Blue falls into the wrong hands, things get all kinds of complicated.Because, for Simon, falling for Blue is a big deal ...It's a holy freaking huge awesome deal."
Min kommentar
Det tog ett litet tag för mig att komma in i boken, att verkligen börja gilla karaktärerna och släppa känslan av att jag egentligen är "för gammal". När jag kommit förbi det så flöt allting bara på, riktigt bra. Faktiskt kunde jag inte lägga den ifrån mig och läste ganska långt in på natten. Vad glad jag är att jag köpte den här boken!
Så skönt att läsa om en bok som inte är stereotypt hetero hela tiden, att se vilken skillnad det blir när någon ska se efter tecknen hos samma kön i en värld där homo inte är norm. Det gav mig en hel del att fundera över, och det ger mig en massa som jag kommer fortsätta fundera över framöver. Jag tycker om det som pratas om att alla borde få "komma ut", straight eller gay och allt däremellan. Bara få en chans att ha alla möjligheter att fundera och se sig omkring innan man deklarerar någon form av inriktning. Eller att få deklarera att man inte vill ha en inriktning. Kanske mer att alla sköter sitt och inte påtvingar normer på andra som kan skada dem. Låter jag flummig?
Mailkonversationen tycker jag verkligen om, hela hemlighetsmakeriet också. Och den där osäkerheten, att inte veta. Det ger verkligen spänning till en bok som handlar mer om normbrytande än om skottdraman. Jag misstänkte vem Blue var ett tag innan det uppdagades, men det var filurigt författat.
Jag vill ha mer! Rekommenderas!
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Becky Albertalli
Serie: Creekwood #1
Sidantal: 310
Bindning: Häftad
Utgiven: 2015
Förlag: Balzer Bray
Betyg: 4,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Straight people should have to come out too. And the more awkward it is, the better. Simon Spier is sixteen and trying to work out who he is - and what he's looking for. But when one of his emails to the very distracting Blue falls into the wrong hands, things get all kinds of complicated.Because, for Simon, falling for Blue is a big deal ...It's a holy freaking huge awesome deal."
Min kommentar
Det tog ett litet tag för mig att komma in i boken, att verkligen börja gilla karaktärerna och släppa känslan av att jag egentligen är "för gammal". När jag kommit förbi det så flöt allting bara på, riktigt bra. Faktiskt kunde jag inte lägga den ifrån mig och läste ganska långt in på natten. Vad glad jag är att jag köpte den här boken!
Så skönt att läsa om en bok som inte är stereotypt hetero hela tiden, att se vilken skillnad det blir när någon ska se efter tecknen hos samma kön i en värld där homo inte är norm. Det gav mig en hel del att fundera över, och det ger mig en massa som jag kommer fortsätta fundera över framöver. Jag tycker om det som pratas om att alla borde få "komma ut", straight eller gay och allt däremellan. Bara få en chans att ha alla möjligheter att fundera och se sig omkring innan man deklarerar någon form av inriktning. Eller att få deklarera att man inte vill ha en inriktning. Kanske mer att alla sköter sitt och inte påtvingar normer på andra som kan skada dem. Låter jag flummig?
Mailkonversationen tycker jag verkligen om, hela hemlighetsmakeriet också. Och den där osäkerheten, att inte veta. Det ger verkligen spänning till en bok som handlar mer om normbrytande än om skottdraman. Jag misstänkte vem Blue var ett tag innan det uppdagades, men det var filurigt författat.
Jag vill ha mer! Rekommenderas!
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
14 juli 2018
Världen utan dig - Jill Santopolo
Titel: Världen utan dig
Författare: Jill Santopolo
Originaltitel: The Light We Lost
Sidantal: 320
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2017
Förlag: Albert Bonniers
Betyg: 3,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Lucy och Gabe blir hejdlöst förälskade när de möts för första gången, den 11 september 2001. Efter terrorattacken bestämmer de sig båda för att inte kasta bort sina liv. Det som följer är en resa som för dem samman och sliter dem isär om och om igen under åren. När Gabe blir fotograf i Mellanöstern gör Lucy karriär, bildar familj och skapar sig ett liv i New York. Världen utan dig är en roman om kärlek, drömmar, begär, svartsjuka, svek och försoning. Om vad vi är villiga att offra för kärlek och om hur långt vi kan gå för att följa våra drömmar."
Min kommentar
Jag blev tipsad om den här för ett tag sedan, nu gav jag den en chans. Först blev jag så fångad av sättet att skriva, om melankolin och känslan av att hela tiden ifrågasätta val och vägar. Den där vetskapen att något är fruktansvärt fel, att det finns en anledning till att hela boken är skriven som en enda stor bekännelse. Någonstans längs vägen tröttnar jag lite, det blir helt enkelt för mycket ånger och tillbakablickar och funderingar på om man gjorde rätt val eller inte. Men att tröttna lite hindrade mig inte från att sträckläsa, jag plockade upp den och lade den i princip inte ifrån mig.
Vad är viktigast? Drömmar eller kärlek? Vems drömmar är viktigast? Vem ska offra vad och när? Vem ska ta konsekvenserna och hur? Vem har mest att förlora och vad är riskerna?
Det finns så mycket att diskutera i den här boken! Jag får nog göra en liten spoilerruta för er som också känner er diskussionssugna:
- Vad hände sedan? Det skulle jag vilja veta, gick hon tillbaka till Darren? Berättade hon?
- Någon mer än jag som verkligen fick se den dåliga sidan av moderskapet och som fick en klump i magen av det? Hur Darren behandlar henne och hur mycket han förväntar sig av henne, det finns hos oss även idag eller hur? Modern förväntas vara den som vabbar mera, som jobbar kortare dagar, som städar och lagar mat och så vidare. Hur långt har vi kommit där? När jag ser mig omkring så tänker jag spontant att vi inte kommit så långt alls.
- Gabe lämnade henne, valde sin karriär över henne, och ändå stannar hon där för honom? Det stör mig, hon borde verkligen ha lämnat honom i det förflutna. Men jag förstår det där med kärleken som är som ingen annan, att ingen annan kan mäta sig riktigt med den. Men jag hade inte förlåtit honom, hade du?
- Darren... allt känns så beräknande och det oroade mig att de inte kunde kommunicera klokt, att hon inte kunde vara ärlig med överraskningarna och att han aldrig riktigt tog hennes önskningar eller karriär på allvar.
- Återigen Darren, vilken hemsk känsla det måste vara att ens fru har så mycket tankar på sitt ex och det känns så uppenbart att de är mer än bara vänner.
- Otroheten… jag blev så ledsen på henne för den, att hon bara kunde göra så! Hon har ju sina barn och hon bara slänger allt åt skogen för "en natt som de från deras ungdom". Osympatisk karaktär.
- Men visst blev jag ledsen på slutet, det är verkligen en tragisk kärlekshistoria. Vad hade alternativet varit om han överlevt? Någon "Happy Family" hade det ju aldrig blivit hur eller hur...
- Gabe offrade allt för sin dröm, bara för att sedan se att drömmen var bra ett tag. Men när det inte var roligt längre så hade han inga kvar. Lucy var med någon annan och hans mor hade dött, ingen partner hade han och inga nära vänner. Ingen förankring. Bara sin dröm.
Den "lilla" spoilerrutan blev visst enorm.
Skrivsättet är intressant, karaktärerna känns verkliga och historien flyter på. Det finns sega bitar och jag är frustrerad bitvis. Både på karaktärerna, deras val och på hur historien fortskrider. Det gör det extremt svårt att sätta ett betyg. Men det är ändå en bok som jag känner att jag skulle kunna rekommendera, speciellt om man gillar kärlek som man inser aldrig kommer fungera men som man samtidigt aldrig kommer glömma. Det blir lite Moulin Rouge över det hela. Och vad hände sedan? Tragedin är där.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Jill Santopolo
Originaltitel: The Light We Lost
Sidantal: 320
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2017
Förlag: Albert Bonniers
Betyg: 3,5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Lucy och Gabe blir hejdlöst förälskade när de möts för första gången, den 11 september 2001. Efter terrorattacken bestämmer de sig båda för att inte kasta bort sina liv. Det som följer är en resa som för dem samman och sliter dem isär om och om igen under åren. När Gabe blir fotograf i Mellanöstern gör Lucy karriär, bildar familj och skapar sig ett liv i New York. Världen utan dig är en roman om kärlek, drömmar, begär, svartsjuka, svek och försoning. Om vad vi är villiga att offra för kärlek och om hur långt vi kan gå för att följa våra drömmar."
Min kommentar
Jag blev tipsad om den här för ett tag sedan, nu gav jag den en chans. Först blev jag så fångad av sättet att skriva, om melankolin och känslan av att hela tiden ifrågasätta val och vägar. Den där vetskapen att något är fruktansvärt fel, att det finns en anledning till att hela boken är skriven som en enda stor bekännelse. Någonstans längs vägen tröttnar jag lite, det blir helt enkelt för mycket ånger och tillbakablickar och funderingar på om man gjorde rätt val eller inte. Men att tröttna lite hindrade mig inte från att sträckläsa, jag plockade upp den och lade den i princip inte ifrån mig.
Vad är viktigast? Drömmar eller kärlek? Vems drömmar är viktigast? Vem ska offra vad och när? Vem ska ta konsekvenserna och hur? Vem har mest att förlora och vad är riskerna?
Det finns så mycket att diskutera i den här boken! Jag får nog göra en liten spoilerruta för er som också känner er diskussionssugna:
- Vad hände sedan? Det skulle jag vilja veta, gick hon tillbaka till Darren? Berättade hon?
- Någon mer än jag som verkligen fick se den dåliga sidan av moderskapet och som fick en klump i magen av det? Hur Darren behandlar henne och hur mycket han förväntar sig av henne, det finns hos oss även idag eller hur? Modern förväntas vara den som vabbar mera, som jobbar kortare dagar, som städar och lagar mat och så vidare. Hur långt har vi kommit där? När jag ser mig omkring så tänker jag spontant att vi inte kommit så långt alls.
- Gabe lämnade henne, valde sin karriär över henne, och ändå stannar hon där för honom? Det stör mig, hon borde verkligen ha lämnat honom i det förflutna. Men jag förstår det där med kärleken som är som ingen annan, att ingen annan kan mäta sig riktigt med den. Men jag hade inte förlåtit honom, hade du?
- Darren... allt känns så beräknande och det oroade mig att de inte kunde kommunicera klokt, att hon inte kunde vara ärlig med överraskningarna och att han aldrig riktigt tog hennes önskningar eller karriär på allvar.
- Återigen Darren, vilken hemsk känsla det måste vara att ens fru har så mycket tankar på sitt ex och det känns så uppenbart att de är mer än bara vänner.
- Otroheten… jag blev så ledsen på henne för den, att hon bara kunde göra så! Hon har ju sina barn och hon bara slänger allt åt skogen för "en natt som de från deras ungdom". Osympatisk karaktär.
- Men visst blev jag ledsen på slutet, det är verkligen en tragisk kärlekshistoria. Vad hade alternativet varit om han överlevt? Någon "Happy Family" hade det ju aldrig blivit hur eller hur...
- Gabe offrade allt för sin dröm, bara för att sedan se att drömmen var bra ett tag. Men när det inte var roligt längre så hade han inga kvar. Lucy var med någon annan och hans mor hade dött, ingen partner hade han och inga nära vänner. Ingen förankring. Bara sin dröm.
Den "lilla" spoilerrutan blev visst enorm.
Skrivsättet är intressant, karaktärerna känns verkliga och historien flyter på. Det finns sega bitar och jag är frustrerad bitvis. Både på karaktärerna, deras val och på hur historien fortskrider. Det gör det extremt svårt att sätta ett betyg. Men det är ändå en bok som jag känner att jag skulle kunna rekommendera, speciellt om man gillar kärlek som man inser aldrig kommer fungera men som man samtidigt aldrig kommer glömma. Det blir lite Moulin Rouge över det hela. Och vad hände sedan? Tragedin är där.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
12 juli 2018
Antagningsbesked
Idag kommer antagningsbeskeden, efter mycket om och men så kom jag äntligen in på sidan. Jag har blivit antagen till så mycket! Det trodde jag aldrig, nu gäller det bara att välja...
Har ni sökt något? Kommit in? Något roligt på gång i höst? :)
Har ni sökt något? Kommit in? Något roligt på gång i höst? :)
11 juli 2018
Sammanfattning juni
Lästa böcker i juni:
När du gör som jag vill; en bok om påverkan - Henrik Fexeus
När mänskligheten var ett misslyckat hajbett från att bli svensk - Kari Melander
Dust - Hugh Howey
Skogsträdgården - Philip Weiss, Annevi Sjöberg
Cursed - Claire Farrell
Throne of Glass - Sarah J. Maas
A Court of Wings and Ruin - Sarah J. Maas
A Court of Frost and Starlight - Sarah J. Maas
Antal böcker: 8
Antal sidor: 3874
Den bästa boken var nog alla Maas böcker, måste jag välja en så får det nog bli A Court of Frost and Starlight. Den gav mig allt det där som jag ville ha mer av.
Månadens besvikelse var ingen bok om jag ska vara helt ärlig, alla gav väldigt mycket på sitt sätt så jag vill inte utnämna någon besvikelse denna månad.
Mest förvånande eller uppseendeväckande var Cursed, inte för att den var ovanligt bra utan för att jag blev så överraskad att det tog så lång tid innan jag insåg att jag gett mig in i en ganska mastig serie.
Summering
En sammanfattning som kom lite sent, många fler böcker än vad jag tänkt skulle ha blivit lästa och nattjobb som gått över förväntan. Det har varit en intressant månad på massor av sätt. Bådar gott inför framtiden, även om jag redan nu misstänker att det här var årets bästa läsmånad.
Ditt liv och mitt - Majgull Axelsson
Titel: Ditt liv och mitt
Författare: Majgull Axelsson
Sidantal: 363
Bindning: Pocket
Utgiven: 2018
Förlag: Brombergs
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Omskakande roman om familjehemligheter, skuld och de som inte fick vara med när Sverige blev världsmästare i välfärd.
Märit kliver av tåget i Lund utan att själv förstå varför. Det är över femtio år hon senast var här och hon har inte längtat tillbaka en sekund. Hit kom hon som lovande läkarstuderande på 60-talet, en tid då folkhemmet växte och blomstrade. Men på Norra kyrkogården vittnar en massgrav om en annan verklighet. Här hamnade patienterna från Vipeholm, den stora anstalten för så kallade sinnesslöa strax utanför Lund. Det var där hennes bror gick under. Han som kallades Tok-Lars, Vidundret eller Haltelyttelasse. Vad var det som hände för alla dessa år sedan? Och vem bär egentligen skulden?
Ditt liv och mitt är en berättelse om en systers sökande efter sanning och upprättelse, om dem som inte fick vara med när svenska folket blev världsmästare i välfärd. En omskakande roman om hämnd, familjehemligheter och skuld."
Min kommentar
Jag läste boken för en bokcirkel, annars hade jag aldrig läst den här boken. Och det hade varit min förlust, helt klart. Den här boken var något helt annorlunda för mig och den lärde mig massor om "det svenska folkhemmet". Det finns så mycket med Sveriges historia som jag inte visste, så mycket att skämmas över och så mycket att lära av.
Jag ser sådana likheter mellan det dubbelliv som Märit lever med sin "andra person" och det dubbelliv många lever idag med sitt verkliga liv och sitt liv på sociala medier. När det där Samvetet finns där i bakhuvudet och påtalar ens hycklande eller lögner. Allt det där som så många lever med dagligen. När man väljer något i affären som man vet att man inte borde köpa, när man lägger upp en bild på Instagram som visar perfektion när allt annat är kaos.
Kajsa var avundsjuk på Märit, på hennes hem och familj. Men den hårda sanningen är ju att allt inte är så bra som det ser ut på utsidan, och image är så viktigt att de ofta täcker för varandra i familjen. Även om de inte tycker om varandra alls, även om de faktiskt hatar varandra. Och någon som kan skaka bilden av det svenska folkhemmet elimineras, även om Lars var älskad. Värnandet om bilden av ett perfekt hem är viktigare än allt annat. Det är därför bokens upplösning är så tillfredsställande.
Jag vet inte om Märit är dumdristig eller modig när hon börjar jobba på mentalsjukhus, när hon har en så stark inre röst som hon tillskriver en annan personlighet. Enligt hennes egen definition är hon inte så långt från anstalten själv? Hon har bara "mer självkontroll" än de andra, de som syns och de som "hämtas". Hon oroas ju så över att något ska synas när hon möter läkaren, eller "konungen" som hon ironiskt nog kallar honom samtidigt som hon förminskar honom när hon jämför honom med andra.
Boken var oroande och lärorik, varför diskuteras inte detta mer? Sveriges smutsiga historia kan behöva tas fram i dagsljuset i dagens politiska klimat. I en tid när man pratar om "ogräs" och att "skicka folk dit de hör hemma" så kan det här vara en påminnelse. En påminnelse om att om man inte skäms under tiden det sker så kommer man skämmas efteråt när allt kommer i perspektiv. Jag tycker Axelsson porträtterar detta på ett fantastiskt sätt och jag kan knappt vänta innan jag får sjunka ner i fler av hennes böcker.
Rekommenderas verkligen!
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Majgull Axelsson
Sidantal: 363
Bindning: Pocket
Utgiven: 2018
Förlag: Brombergs
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Omskakande roman om familjehemligheter, skuld och de som inte fick vara med när Sverige blev världsmästare i välfärd.
Märit kliver av tåget i Lund utan att själv förstå varför. Det är över femtio år hon senast var här och hon har inte längtat tillbaka en sekund. Hit kom hon som lovande läkarstuderande på 60-talet, en tid då folkhemmet växte och blomstrade. Men på Norra kyrkogården vittnar en massgrav om en annan verklighet. Här hamnade patienterna från Vipeholm, den stora anstalten för så kallade sinnesslöa strax utanför Lund. Det var där hennes bror gick under. Han som kallades Tok-Lars, Vidundret eller Haltelyttelasse. Vad var det som hände för alla dessa år sedan? Och vem bär egentligen skulden?
Ditt liv och mitt är en berättelse om en systers sökande efter sanning och upprättelse, om dem som inte fick vara med när svenska folket blev världsmästare i välfärd. En omskakande roman om hämnd, familjehemligheter och skuld."
Min kommentar
Jag läste boken för en bokcirkel, annars hade jag aldrig läst den här boken. Och det hade varit min förlust, helt klart. Den här boken var något helt annorlunda för mig och den lärde mig massor om "det svenska folkhemmet". Det finns så mycket med Sveriges historia som jag inte visste, så mycket att skämmas över och så mycket att lära av.
Jag ser sådana likheter mellan det dubbelliv som Märit lever med sin "andra person" och det dubbelliv många lever idag med sitt verkliga liv och sitt liv på sociala medier. När det där Samvetet finns där i bakhuvudet och påtalar ens hycklande eller lögner. Allt det där som så många lever med dagligen. När man väljer något i affären som man vet att man inte borde köpa, när man lägger upp en bild på Instagram som visar perfektion när allt annat är kaos.
Kajsa var avundsjuk på Märit, på hennes hem och familj. Men den hårda sanningen är ju att allt inte är så bra som det ser ut på utsidan, och image är så viktigt att de ofta täcker för varandra i familjen. Även om de inte tycker om varandra alls, även om de faktiskt hatar varandra. Och någon som kan skaka bilden av det svenska folkhemmet elimineras, även om Lars var älskad. Värnandet om bilden av ett perfekt hem är viktigare än allt annat. Det är därför bokens upplösning är så tillfredsställande.
Jag vet inte om Märit är dumdristig eller modig när hon börjar jobba på mentalsjukhus, när hon har en så stark inre röst som hon tillskriver en annan personlighet. Enligt hennes egen definition är hon inte så långt från anstalten själv? Hon har bara "mer självkontroll" än de andra, de som syns och de som "hämtas". Hon oroas ju så över att något ska synas när hon möter läkaren, eller "konungen" som hon ironiskt nog kallar honom samtidigt som hon förminskar honom när hon jämför honom med andra.
Boken var oroande och lärorik, varför diskuteras inte detta mer? Sveriges smutsiga historia kan behöva tas fram i dagsljuset i dagens politiska klimat. I en tid när man pratar om "ogräs" och att "skicka folk dit de hör hemma" så kan det här vara en påminnelse. En påminnelse om att om man inte skäms under tiden det sker så kommer man skämmas efteråt när allt kommer i perspektiv. Jag tycker Axelsson porträtterar detta på ett fantastiskt sätt och jag kan knappt vänta innan jag får sjunka ner i fler av hennes böcker.
Rekommenderas verkligen!
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
6 juli 2018
Dagen du förstörde allt - Linnea Dahlgren
Titel: Dagen du förstörde allt
Författare: Linnea Dahlgren
Sidantal: 245
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2018
Förlag: Vox by Opal
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Melanie och Kassandra har varit bästisar sen de var små. De behöver inga andra, de har ju varandra: Mellan och Kass. Något av det bästa de vet är att besöka Tidssmygen, en glänta i skogen där det känns som man kan resa i tiden. De reser till gemensamma minnen och till allt roligt de ska göra i framtiden. Så en tidig morgon vaknar Melanie av telefonen. Kassandra är död. Hon har tagit livet av sig. Nyheten drabbar Melanie som ett slag. Det kan inte vara sant, det måste vara ett misstag. Hur ska hon fortsätta leva? Mellan kan ju inte finnas utan Kass. Men så kommer hon på: Tidssmygen. Tänk om hon kan resa i tiden och få Kassandra att ändra sitt beslut.
En finstämd och gripande berättelse om sorg, vänskap och kampen för att leva vidare. "
Min kommentar
Ni som följer mig på instragram har förstått att den här boken fått mig att gråta. Mycket. Fy så hemskt. Jag inbillar mig att de flesta känner någon som antingen tagit livet av sig, försökt göra det eller tänkt göra det men aldrig kommit dit. Kanske är den en själv, eller en familjemedlem eller en kompis. Så är det för mig i alla fall. Det kanske är därför som den här boken slår an extra hårt hos mig, som den kommer sådär plågsamt nära att jag bara gråter och gråter och gråter.
Språket är så vackert och ärligt, alla har sin egen röst och jag kan verkligen förstå sorgen, relatera till olika karaktärer på olika sätt. Den där vänskapen som är så tajt att inget kommer emellan. Jag kan nästan inte skriva något mer utan att börja gråta igen, så jag lämnar det där.
Jag rekommenderar boken, verkligen. Läs den där du vill och när du vill, ha näsdukar nära dock och var beredd på en känslostorm som kommer vara hos dig länge.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Författare: Linnea Dahlgren
Sidantal: 245
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2018
Förlag: Vox by Opal
Betyg: 5 av 5
Beskrivning från Adlibris:
"Melanie och Kassandra har varit bästisar sen de var små. De behöver inga andra, de har ju varandra: Mellan och Kass. Något av det bästa de vet är att besöka Tidssmygen, en glänta i skogen där det känns som man kan resa i tiden. De reser till gemensamma minnen och till allt roligt de ska göra i framtiden. Så en tidig morgon vaknar Melanie av telefonen. Kassandra är död. Hon har tagit livet av sig. Nyheten drabbar Melanie som ett slag. Det kan inte vara sant, det måste vara ett misstag. Hur ska hon fortsätta leva? Mellan kan ju inte finnas utan Kass. Men så kommer hon på: Tidssmygen. Tänk om hon kan resa i tiden och få Kassandra att ändra sitt beslut.
En finstämd och gripande berättelse om sorg, vänskap och kampen för att leva vidare. "
Min kommentar
Ni som följer mig på instragram har förstått att den här boken fått mig att gråta. Mycket. Fy så hemskt. Jag inbillar mig att de flesta känner någon som antingen tagit livet av sig, försökt göra det eller tänkt göra det men aldrig kommit dit. Kanske är den en själv, eller en familjemedlem eller en kompis. Så är det för mig i alla fall. Det kanske är därför som den här boken slår an extra hårt hos mig, som den kommer sådär plågsamt nära att jag bara gråter och gråter och gråter.
Språket är så vackert och ärligt, alla har sin egen röst och jag kan verkligen förstå sorgen, relatera till olika karaktärer på olika sätt. Den där vänskapen som är så tajt att inget kommer emellan. Jag kan nästan inte skriva något mer utan att börja gråta igen, så jag lämnar det där.
Jag rekommenderar boken, verkligen. Läs den där du vill och när du vill, ha näsdukar nära dock och var beredd på en känslostorm som kommer vara hos dig länge.
Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)