Vegan for life - Jack Norris och Virginia Messina

Titel: Vegan for life
Författare: Jack Norris och Virginia Messina
Sidantal: 283
Binding: Häftad
Utgiven: 2011
Förlag: Lifelong Books
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Are you considering going vegan, but you're not sure how to start? Are you already committed to an animal-free diet, but are unclear about how to get proper nutrients? Vegan for Life is your comprehensive, go-to guide for optimal plant-based nutrition. Registered dietitians and long-time vegans Jack Norris and Virginia Messina debunk some of the most persistent myths about vegan nutrition and provide essential information about getting enough calcium and protein, finding the best supplements, and understanding the "real deal" about soy.

Covering everything from a six-step transition plan to meeting calorie and nutrient needs during pregnancy and breastfeeding, Vegan for Life is the guide for aspiring and veteran vegans alike, complete with an easy-to-use food chart, tasty substitutions, sample menus, and expansive resources. "

Min kommentar
Jag vet knappt inte var jag ska börja. Jag är så irriterad. Här kommer min högst ocensurerade åsikt.
Det började bra, med fakta och politiskt korrekta om än lite distanserade rader. Men sen... Sen kom rent utsagda faktafel, för få referenser och alldeles för många personliga uttalanden som inte har några grunder i fakta alls. För att inte tala om att många saker som det finns klara studier över inte användes, ibland dessutom medvetet och helt inkonsekvent! Jag ska ge några exempel:
- Proteinbrist hos vegetarianer är sällsynt (sant), men de rekommenderar ibland proteinshakes (what?). Men inte för mycket protein eftersom det lakar ur skelettet (hög-proteinätare skriker av smärta och de som söker svar får inga).
- Vegetarianer måste ta B12-tillskott (okej), jäst innehåller inaktivt B12 som inte kan tillgodogöras (nyheter för mig).
- Ta D-vitaminer som tillskott (okej), men de undviker att tala om sambandet mellan calcium och D-vitamin? Helt vansinnigt eftersom det är viktigt och intressant. Kan möjligtvis handla om när boken släpptes, mycket har hänt sedan dess.
- Vegetarianer har ofta järnbrist (nja) fast oftast inte (va?).
- Cancerrisken skiljer inte mellan omnivorer och vegetarianer (fast nu ignorerade de verkligen en massa studier kring tjocktarmscancer och dess samband med rött kött och framförallt processat kött).
-De ignorerar medvetet Kina-studien eftersom de människorna i den studien inte klassade sig själva som vegetarianer/veganer (de hade inte råd med animalier, vet inte om de bryr sig om att klassa sig själva som något kostrelaterat i den situationen), de vill dessutom inte använda populationsstudier. Förutom när de pratar om en del livsmedel, som soya till exempel. Då går det jättebra att använda  populationsstudier som säger "ju mer soya desto bättre!" och totalt ignorera att det kan finnas andra livsstilsfaktorer som påverkar.
Jag struntar i vad som passar min egen världsbild, den bör passa den rådande vetenskapliga bevisningen dock. Det bör dessutom passa de ramar som de själva satt upp angående vilka studier de kommer använda och inte. Det är där som felen finns. Härligt att rekommendera soya, men på vilka grunder?
- Anledningar till att bli vegan = djurrättsliga frågor (absolut, de hoppar dock över ytterligare en jättestor anledning: MILJÖ och animalieprodukters påverkan på den globala uppvärmningen (som är enorm)).

Mycket fokus ligger på kosttillskott, jag förstår inte hur en bok om hälsa kan fokusera så mycket på kosttillskott. Säljer och tillverkar författarna kosttillskott? Med tanke på vad jag läst om läkare i USA och lobbyisternas verkar på dem så skulle det inte förvåna mig.

Boken är från 2011 men känns inte som det. Jag kan aldrig respektera en bok som säger sig vara faktabaserad men som sedan far med okunskap. Visst har mycket hänt på sju år, och visst kanske jag hänger mer på PubMed och läser mer artiklar och studier än vad gemene person gör. Men vissa saker i boken är bara dumma: som att säga emot sig själv med två helt motsägande påståenden i en och samma bok. Det finns så många bra böcker där ute, den här kommer nog skrämma bort fler än den lockar.

Becoming Vegan är en jättetrevlig bok med massor av referenser som jag håller på och läser, den verkar mycket bättre faktamässigt. Det finns säkert en hel del fler böcker som kan passa och som stämmer bättre, förhoppningsvis lyckas jag recensera några av dem här också.

Sammanfattningsvis en riktig sågning. Vad mer kan sägas?

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Dumpa honom! Han vill faktiskt inte ha dig - Greg Behrendt och Liz Tuccillo

Titel: Dumpa honom! Han vill faktiskt inte ha dig
Författare: Greg Behrendt och Liz Tuccillo
Originaltitel: He's just not that into you
Sidantal: 206
Bindning: Pocket
Förlag: Richters
Utgiven: 2005
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Bokus:
"Män som inte hör av sig, inte är redo för ett förhållande eller bara är intresserade av dig när de är berusade Dumpa dem. De är inte intresserade av dig. Då hade de inte betett sig sådär. Du är värd att bli lycklig med en man som älskar dig och som visar det! Det är lätt att hitta på ursäkter för en mans uppträdande, och dessutom kan dina väninnor i all välmening invagga dig i tron att han älskar dig. Men i boken DUMPA HONOM! går Greg Behrendt och Liz Tuccillo, konsult respektive författare till TV-serien SEX AND THE CITY, till botten med alla bortförklaringar och argument. Bokens budskap är enkelt: Du är värd bättre! Om mannen du är förälskad i inte ger dig den respekt eller uppmärksamhet som han borde så ska du dumpa honom. Du ska inte finna dig i ointresse eller dåligt bemötande! Och du ska sluta bortförklara hans dåliga uppförande. Dumpa honom och spara din energi och din kärlek till en man som förtjänar dig. "

Min kommentar:
Jag hade, som jag misstänker många före mig gjort, sett filmen med samma namn och tänkte att det här boken nog hade något med filmen att göra. Jag hade varken fel eller rätt. Filmen är charmig, boken är urusel.
Och nu ska jag berätta varför jag tycker den är usel:

I boken finns en massa frågor från kvinnor som har lite strul på linjen med män. Greg svarar i stort sett samma på alla: Om mannen inte tar hand om dig och är exemplarisk så är han helt enkelt för feg för att säga att han egentligen inte vill ha dig.
En annan favoritgrej att banka in hos läsarna är också: Män måste få jaga dig annars vill de inte ha dig, Han måste ringa annars vill han inte ha dig, Han måste vara den som bjuder ut dig annars vill han inte ha dig, Du är värd att dejtas men bli inte för kaxig.
Gulligt Greg, jag vill kasta in dig i ett rum med feministextremister och hoppas att de bankar vett i dig. För all del ett rum med alla män som är besvikna på dig också, fattar du vilka krav du sätter? Hur du bankar och låser fast könsroller som man bara vill spy över? VARFÖR kan inte HON ringa? Varför hänger så mycket på honom? Dåligt säger jag bara.

Här kommer lite citat som ni kan få sitta och gnissla tänderna till:

"Jag vet att det är ett koncept som gör er rasande - att män gillar att jaga och att ni måste låta oss jaga er." s 32

Steget till klubbor och grottmålningar verkar inte vara så stort.

"Män är inte rädda för att "förstöra vänskapen"." s. 36

Tack för att du klargjorde vad alla män i hela världen tänker Greg.

"Bara för att du vill föra betyder inte det att han vill dansa. Vissa traditioner är naturbundna och håller i alla väder." s. 36

Och vi är tillbaka i grottan på stenåldern.

"Det var inte jag som skrev reglerna och jag kanske inte ens tycker att de är rätt. Var inte arg på mig, snälla Nikki. Jag hävdar inte att kvinnorna bör vara som på stenåldern. Jag tycker bara att ni ska se nyktert på möjligheterna att förändra de grundläggande impulser som är drivkraften i hela den mänskliga naturen." s. 31

Herre jösses. Vi borde nog låsa in alla män. För alla kvinnors säkerhet. Om det nu inte går att ändra impulser. Ta bort alla spetsiga saker så som pinnar och svärd också. Bara för säkerhets skull.

 "Varför är han då så trevlig när han ringer? undrar du. Därför att män är fegisar och hellre skulle möta domedagen än att säga som det är." s. 41

 Jag hade ingen aning. Nästa gång en man ringer och låter trevlig ska jag genast anta det värsta. Eller förresten, så dåligt som män låter så kanske jag försöker leva med en kvinna eller ensam resten av mitt liv.

Grag klankar ordentligt på alla män som inte ringer på utsatt tid. De är väl inte sjukvårdsupplysningen eller? Jag kanske är naiv som tror att man kan ha ett liv så att man glömmer att ringa ibland. Såvida man inte har en sån där galen tonårskärlek där man knappt kan ta ögonen från mobilen. Länge leve tonåren!
Kär blir man som vuxen också, men kanske inte på samma sätt och ofta har man helt andra åtaganden att ta hänsyn till också.

Greg får mothugg av signaturen Nikki. Han beter sig som en skitstövel mot henne fast hon har en hel del poänger med det hon skriver. Länge leve MANNEN (ironi)!

Hur är Greg själv mot kvinnor? Vi får en ledtråd i ett av svaren:

"Jag reser i jobbet och ringer ändå damen i mitt liv tre gånger per dag." s. 46

Vad jobbar du med när du är borta Greg? Kolla när färg torkar? Vem ringer 3 gånger på en dag? Såvida inte båda barnen har öroninflammation, elräkningen inte har blivit betald i tid och sophämtningen har glömts bort? Låter det inte lite som en stalker?

Som ni kanske kan gissa så klarade jag inte av att läsa hela boken, det var bara så mycket skit rent utsagt. Men jag valde att skriva en recension ändå eftersom hela boken var uppbyggd på samma sätt.

Jag vill inte träffa Greg i verkligheten. Det är snart 10 år sedan boken gavs ut och jag kan bara hoppas att han släppt lite på könsrollerna och vaknat upp en aning.
I vissa fall har han säkert rätt, att det är bättre att gå vidare än att hoppas. Men det är sättet han lägger fram det på och argumenten han använder sig av som jag opponerar mig emot. 

Jag rekommenderar inte boken till någon. Såvida man inte vill analysera könsroller i litteratur och vad som tillskrivs män och kvinnor som en självklarhet.

Åttio dagar gul - Vina Jackson

Titel: Åttio dagar gul
Författare: Vina Jackson (psudonym)
Originaltitel: Eighty days yellow
Serie: Åttio dagar #1
Sidantal: 318
Binding: Inbunden
Förlag: Xstory
Utgiven: 2012
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Åttio dagar gul är en oemotståndlig erotisk berättelse i samma anda som Femtio nyanser-serien. Romantisk, vågad och omöjlig att lägga ifrån sig. Och snart följer fortsättning med Åttio dagar blå ochÅttio dagar röd.

Summer - ung, vacker, sensuell och begåvad violinist - är fången i en trist relation med en man som är ointresserad av erotik. Hon går helt upp i sin musik, mest Vivaldi och Mendelssohn, och för att förtjäna sitt uppehälle spelar hon i Londons tunnelbana.

När ett fyllo förstör hennes fiol får hon ett överraskande erbjudande från Dominik, en universitetslärare med starka och speciella begär. Han är helt förtrollad av Summer sedan han sett henne spela och vill ge henne en exklusiv fiol. Men han har ett villkor: hon måste först spela för honom - naken och i hans hem.

Summer och Dominik kastar sig in i en halsbrytande erotisk relation med många komplicerade förvecklingar, lika oförutsägbara som spännande. Summer får chansen att uppleva och bejaka en mörk sida av sin sexualitet som hon tidigare hållit tillbaka. Men snart förstår hon att njutning också kan betyda smärta.

Kan en relation så fylld av uppslukande passion överleva?"

Min kommentar:
Jag läste ut boken men var tvungen att hoppa över en del mot slutet på grund av att jag blev så illa berörd.

VARFÖR?? Kvinnor som inte kan säga nej fast de vill det, varför? Män som utnyttjar, varför? Jag erkänner: jag blir asförbannad.
Ring Dominik, låt en man rädda dig för du själv har ju absolut ingen utväg ur situationen på egen hand? Jag är arg. Summer blir grovt utnyttjad, jag skulle vilja säga våldtagen, och hon vet inte ens om det.
En sak hade varit om hon faktiskt velat det, men här gör hon ju uppenbarligen inte det.

Romantiskt? Inte ett dugg.
Erotiskt? Bittert skratt på det.

Dramaturgisk kurva? Nej.

Och vad är grejen med Dominik? Han verkar ju ha ungefär lika stor personlighet som en sko. Christian från Fifty Shades hade ju i alla fall NÅNTING. Suck.

Detta är en totalsågning av en bok som jag trots allt läste ut men som bara har lämnat mig illa berörd och arg över timmarna jag slösade bort med att läsa den.
Jag kan verkligen inte rekommendera den. Vill man läsa om BDSM finns det säkert betydligt bättre böcker, den här var ju snarast bara grymt avskräckande och oroväckande.

Känner du att du vill ta del av lite dålig litteratur som är välskriven i jämförelse med Fifty shades men som är ungefär lika givande som att sitta i kalla blöta kläder och se när färg torkar så finns boken att köpa här:
Adlibris, CDON och Bokus.

Healingkoden - Alexander Loyd med Ben Johnson

Titel: Healingkoden
Författare: Alexander Loyd med Ben Johnson
Originaltitel: The Healing Code
Bindning: Inbunden
Förlag: ICA bokförlag
Sidantal: 286
Utgiven: 2012
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"År 2001 upptäckte dr Alexander Loyd hur man kan aktivera en fysisk funktion som finns inbyggd i kroppen och med vars hjälp vi kan eliminera orsaken till så mycket som 95 procent av alla sjukdomar och fysiska symtom.

Nervsystemet och immunförsvaret kan då utföra sitt arbete med att läka skador och svagheter i kroppen. Dr Loyds upptäckter har validerats med hjälp av tester och inte minst av de tusentals människor från hela världen som har använt healingkoden för att komma till rätta med praktiskt taget alla slags problem när det gäller sjukdomar, känslor och relationer, liksom framgång i arbetslivet. Tester har också visat att det finns en allomfattande healingkod som kan hjälpa till att läka de flesta typer av problem för de flesta människor. I den här boken får du lära dig denna allomfattande healingkod, som bara tar några minuter att göra."

Min kommentar:
Den här boken blandar gudstro med kvantfysik, akupunktur, vetenskap, bön/meditation, positivt tänkande och en hel massa annat i en väldig röra.
Jag kan säga rent ut att jag inte får något förtroende för den. Det finns alldeles för lite referenser till faktiska studier och alldeles för lite belägg för mycket av det som skrivs att jag helt enkelt inte kan ta det till mig alls.
Det finns massor med små solskenshistorier av olika människor signerade med förnamnet endast, kanon, skulle kunna vara påhittat alltihop.
Och jag kan inte hjälpa det, när det börjar pratas om tid för bön så tänker jag att man skulle ha kunnat nå en större publik om man istället valde ordet meditation, beroende på vad man lägger för betydelse bakom.

Efter att ha läst en bok om sekter så klingar denna bok falskt. Den känns som ren flumpropaganda, alldeles för upptagen med att bekräfta sin egen storhet för att egentligen komma fram till poängen.

Hittade ett fint budskap dock:
Du kan ta del av och i viss mån styra din läkning och välbefinnande genom att minska stress och tänka mer positivt.

Det finns också en hel del intressant information kring healing och hur hjärnan fungerar med minnen och känslor (nämnde jag att det tas upp en del psykologi liksom biologi?), men inblandningen från så starka religiösa påståenden tar udden av det hela, man gör ibland bäst i att skilja religion och vetenskap åt kan jag tycka.

Men nej, jag är rädd att detta måste bli en riktig sågning från min sida. Det föll direkt på de dåliga referenserna/källorna och blev inte bättre ju mer jag läste.

Känner du för att bilda dig en egen åsikt (vilket jag uppmuntrar) så finns boken hos Adlibris, CDON och Bokus.

In bed with a highlander - Maya Banks

Titel: In bed with a highlander

Författare: Maya Banks

Sidantal: 359
Bindning: pocket

Förlag: Ballantine books

Utgiven: 2011

Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:

"Bestselling author Maya Banks's beguiling new trilogy features three unforgettable brothers risking everything to save their clan and their legacy--and to surrender their hearts to love. Ewan McCabe, the eldest, is a warrior determined to vanquish his enemy. Now, with the time ripe for battle, his men are ready and Ewan is poised to take back what is his--until a blue-eyed, raven-haired temptress is thrust upon him. Mairin may be the salvation of Ewan's clan, but for a man who dreams only of revenge, matters of the heart are strange territory to conquer.

The illegitimate daughter of the king, Mairin possesses prized property that has made her a pawn--and wary of love. Her worst fears are realized when she is rescued from peril only to be forced into marriage by her charismatic and commanding savior, Ewan McCabe. But her attraction to her ruggedly powerful new husband makes her crave his surprisingly tender touch; her body comes alive under his sensual mastery. And as war draws near, Mairin's strength, spirit, and passion challenge Ewan to conquer his demons--and embrace a love that means more than revenge and land."

Min kommentar:

Jag försöker undvika att totalsåga böcker, jag vill någonstans hitta något litet som trots allt var bra. Men den här boken gjorde det inte enkelt för mig.
Vi har här en kvinna som är så svag och okunnig om världen att det retar mig. Vi har även män som tror att de kan komma och ta vad de vill, att de bara kan förvänta sig lydnad, något som jag verkligen avskyr.

Jag kan inte komma över faktumet att av två män som försökte tvinga henne till giftermål så lyckades den ena, Ewan. Han är också den som våldtar henne. Let's face it: det är en våldtäkt om den ena inte vill men tvingas till det. Och det är precis vad som händer henne. Det hjälper inte att säga "förlåt, det kommer vara bättre nästa gång". Ledsen Ewan, men hos mig blir du aldrig förlåten. Speciellt inte som du försöker tvinga henne till konstant lydnad. Nej hu säger jag bara. Vidrigt.

Marin måste ha en allvarlig version av stockholmssyndromet och jag ville bara ruska om henne, ta bort henne från allt även om hon faktiskt verkade vara lycklig emellanåt, något som jag inte heller riktigt förstår.

Hur kan man vara lycklig i en situation där man tvingas runt en massa?

Hon porträtteras som en gammaldags stereotyp där kvinnan är dum och bara värd de barn hon kan få fram.
Att romantisera svaga och okunniga (två begrepp som har väldigt olika definitioner beroende på vem man pratar med. Jag menar på att hon inte har mer tankar än de som rör familjen och ständigt ska beskyddas och knuffas omkring från den ena mannen till den andra. Hon är inte självständig och vet inte så mycket, agerar extremt okunnigt och underlägset i så många situationer, ber om ursäkt för att hon säger emot och såna saker) kvinnor och kontrollerande män är något som jag skarpt motsätter mig, helt klart. Även om jag läst Fifty Shades och tyckt att den var helt okej, men där har Ana i alla fall ett liv och kan ta hand om sig själv vilket för mig är en fundamental skillnad. Och hon blir inte våldtagen eller tvingad till något, stor skillnad. Men, nog om det.

Som ni märker är detta en riktig sågning, den värsta jag någonsin gjort tror jag, men sådant måste också få komma fram ibland.
Hur som helst, en dålig bok om man ser till karaktärerna och en stor del av handlingen till följd av detta. Boken hade potential då det händer mycket, bland annat spännande fritagningar och komplotter och konspirationer. Men de kommer inte till uttryck på ett tillfredsställande sätt och jag erkänner mig grymt besviken. 

En liten grej till bara, omslaget. Notera den rutiga filten de sitter på och hennes sidennattlinne. Trovärdigt när det hela utspelar sig i Skottland (strax efter man uppfann hjulet verkar det som, baserat på kvinnosynen)? Bara en liten fundering. 

Känner ni för att bilda er en egen åsikt så finns boken hos Adlibris, CDON och Bokus.

För pliktens skull? - Lucy Monroe

Titel: För pliktens skull?
Författare: Lucy Monroe
Originaltitel: For duty's sake
Sidantal: 160
Bindning: Pocket
Förlag: Harlequin
Utgiven: 2012-08
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"Angele har varit kär i kronprins Zahir så länge hon kan minnas. Och hon har varit trolovad med honom sedan flera år tillbaka. Vilken lycka!

Nja, det är inte så bra som det låter. Det hela kommer att bli ett konvenansäktenskap och inga känslor verkar finnas från hans håll, och dessutom har det just avslöjats att Zahir har ett förhållande med en skådespelerska.

Kärlekslivet kunde definitivt se bättre ut för Angele – men någonstans tror hon ändå på den äkta, fria kärleken. Det enda rätta är att bryta förlovningen så att prinsen kan få älska vem han vill. Fast snart händer något som får Zahir att se sin trolovade med nya ögon ..."

Min kommentar:

Nej hu säger jag bara. Ibland är det skönt att slippa tänka på stereotyperna men när det gäller det här så blir jag bara vagt illamående. 

Hon lämnar honom och då lägger han upp en handlingsplan och strategier för att få tillbaka henne, inte för att han älskar henne utan för att hon sluppit undan och sårat hans heder? 

Herregud, åk och kidnappa henne och lås in henne också väl, vad hindrar dig din manipulativa jävel? Ja, ni förstår tankegångarna jag hade medan jag läste utan att jag behöver gå in på dem något djupare. 

Vi kan helt enkelt summera genom att säga att det här var inte någon vidare bra bok i mina ögon. 

Bara för att det är romantik så behöver det inte betyda att kvinnan ska "lägga sig" (ursäkta ordvalet men det blev lite roligt och tvetydigt sådär) och mannen jämt ska få som han vill. Kvinnan har väl en heder och en stolthet precis som mannen? 

Inser att om jag fortsätter såhär så kommer detta att utvecklas till en lång diskussion som bottnar i genus och hur vi definierar kvinnor och män. Det hoppar jag över just nu. 

Den här gjorde mig bara arg och irriterad, det var något med hans, Zahirs, karaktär som jag inte alls tyckte om. Jag kunde helt enkelt inte släppa ett kritiskt och feministiskt tänkande. Det brukar jag kunna göra med de andra böckerna, men inte med den här...

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON. 

Den sista akten - Mari Jungstedt

Titel: Den sista akten 
Författare: Mari Jungstedt
Serie: Anders Knutas #10
Sidantal: 310
Bindning: Inbunden
Utgiven: 2012
Förlag: Albert Bonnier
Betyg: 0 av 5

Beskrivning från Adlibris:
"När den omstridda debattredaktören på en av Sveriges största dagstidningar, Erika Malm, hittas mördad på ett hotellrum i Visby väcker dådet stor uppståndelse. Mordet sker mitt under den myllrande Almedalsveckan. Utredningen pekar åt olika håll; ett hotbrev från nynazister, ett mystiskt besök på Romateatern och spår av en hemlig älskare.

Kriminalkommissarie Anders Knutas och kollegan Karin Jacobsson tar sig an fallet. Men inte bara utredningen vållar de båda poliserna huvudbry. Vad ska de göra åt den kärlek som börjat spira mellan dem?

Journalisten Johan Berg är polisen hack i häl samtidigt som han försöker lappa ihop vardagen efter tragedin som drabbat hans familj.

Under tiden rör sig en gärningsman i kulisserna. Någon som själv vill avgöra slutet på den sista akten. "

Min kommentar
Låt er inte luras. Det kanske är en spännande baksidestext men boken är skit rent utsagt. Jag tror inte att alla ligger med alla? Eller är otrogna till höger och vänster?
Nej, det känns krystat och hon har verkligen hållit på med samma karaktärer allt för länge. Det är snart en roman mer än en deckare då så mycket av boken ägnar sig åt relationer och sex.

Mari försöker sig på något nytt när hon går in mer på erotik, men får jag ge ett förslag?
DUMPA DEN HÄR HISTORIEN NU.

Efter 10 böcker har jag verkligen tröttnat. Man kan bara göra så mycket med samma karaktärer och samma upplägg hela tiden.
Jag förstår att de gotländska beskrivningarna verkligen tilltalar alla som någonsin semestrat på Gotland, men allvarligt. Om du vill göra reklam för Gotland, skriv en reseguide. 

Det här blir den sista boken jag läser av Mari Jungstedt, helt klart, och jag hoppas att hon inte slösar mer tid på det här upplägget. Hon är otroligt duktig på att skriva, hennes kreativitet kan säkert få utlopp i nya karaktärer och nya historier som inte handlar om: kriminalare knutas och hans förälskelse i sin kollega/homosexuella medarbetare/journalister med ständiga otrohets och relationsproblem/stereotypa manskaraktärer som jagar kvinnor bara för att de kan och så vidare.

JAG VILL HA NÅGOT NYTT. Något som inte är uppenbart och som inte känns krystat och rent av irriterande.
Jag har sagt det förr och säger det igen: Kvalitet framför kvantitet.

Har Anna Jansson och Mari Jungstedt kanske en möjlighet att slå sig samman och spåna på något nytt? Båda verkar ha tömt ut möjligheterna i det gotländska polishuset. Jag menar... Vem ska ligga med vem härnäst? Det finns inte så många möjligheter kvar varken för Maria Wern eller Maris karaktärer.

Jag inser att detta inte blev någon munter recension, men när jag läst strålande recensioner om den här boken och sedan läser den bara för att mötas av otrolig besvikelse så blir resultatet därefter.

Finns hos Adlibris, Bokus och CDON.